Jällagymnasiets rektor Tommy Persson fick tidigare kritik för att han inte polisanmälde ett sexuellt övergrepp som ska ha skett på skolområdet förra året. Rektorn kritiserades också av eleven som utsatts, som tyckte att han lade skulden på henne.
När UNT kontaktade rektorn skrev han i ett mejlsvar att: "Vi har följt de rutiner som finns och gjort en grundlig utredning av händelsen och vidtagit åtgärder för att säkra tryggheten för eleverna. Såväl rektor, elevhälsan som kommunens juridiska avdelning har varit involverade".
Lena Grapp är stadsjurist och chef för Uppsala kommuns juridiska enhet. Hon känner till händelsen i fråga och vet att hennes kommunjurister var inblandade och gav stöd till skolan.
Eftersom det misstänkta övergreppet ska ha skett efter skoltid har skolan formellt inget ansvar för eleverna, även om det skett inom skolområdet, säger hon.
– I det här fallet valde man att göra en kränkningsutredning, det är vi skyldiga till enligt skollagen och diskrimineringslagen. Det handlar om att utreda om en kränkning har skett, hur man ska hantera den uppkomna situationen och hur man ska skapa trygghet för eleverna. Jag vet att det gjordes överväganden om det skulle göras här eftersom händelsen skedde utanför skoltid, men man valde att göra en utredning.
Skolan ska aldrig göra polisens jobb, fortsätter Lena Grapp, och en kränkningsutredning "handlar inte om att reda i skuldfrågan". Hon säger att huruvida man ska göra en polisanmälan eller inte, är en bedömning man får göra från fall till fall.
– Jag är av den bestämda uppfattningen att det är upp till den enskilde att polisanmäla.
Skolan får aldrig göra en polisanmälan om den drabbade eller vårdnadshavaren motsätter sig det.
– Det är den drabbade som behöver gå igenom rättegång och hela rättsprocessen, inte skolan, så vi kan inte göra en anmälan mot någons vilja, säger Lena Grapp.
Mörkertalet, alltså skillnaden mellan det faktiska antalet brott och de brott som kommer till polisens kännedom, är stort i Sverige när det kommer till sexualbrott.
4,8 procent av befolkningen rapporterade att de utsatts för sexualbrott under 2021, enligt den senaste Nationella trygghetsundersökningen. Det motsvarar cirka 502 000 personer.
Brå:s statistik över antalet anmälda brott visar samtidigt att 26 796 sexualbrott anmäldes i Sverige 2021.
Det finns många anledningar till varför personer som utsatts för sexualbrott inte polisanmäler. Mycket har med känslor av skuld och skam att göra, säger Hanna-Li Liljehag, informatör på Uppsala tjej- och transjour.
– Man kanske skäms för det man utsatts för och vill kanske inte att folk ska veta. Man kanske är osäker på om det man varit med om verkligen var ett övergrepp, eller beskyller sig själv för den man utsatts för. Kanske vill man inte stämpla den som utsatt en som en gärningsperson, särskilt inte om det är någon man känner. Det är väldigt sorgligt att folk inte känner till sina rättigheter.
En orsak kan också vara känslan av att det inte är värt det, forsätter Hanna-Li Liljehag.
– Folk är medvetna om att förundersökningar läggs ner, att man inte blir tagen på allvar. Och då kanske det inte känns värt att gå igenom den processen. Men folk som har polisanmält övergrepp rekommenderar ofta andra att anmäla, det är viktigt att komma ihåg.