Vad har du gett för input till utredningen?
– Jag har visat hur viktiga kommunerna är för att målet ska kunna nås. Med klimatarbetet i Uppsala kan vi lokalt klara av en tredjedel av utsläppsminskningen men att det utöver det bhövs mer statlig politik.
Och vad behöver kommunerna för stöd i det arbetet?
– Vi behöver en klimatlag som lyfter fram kommunernas roll. Det kan inte vara som i dag att det är fritt valt arbete att jobba med det här. Det måste vara tvingande att bidra till minskningen av utsläppen. Men olika kommuner har olika förutsättningar och måste få göra klimatarbetet efter sina förutsättningar.
Du är själv ledande kommunpolitiker, vad behöver du för tvångströja för att jobba med klimatfrågorna?
– Det krävs enorma investeringar. I dag finns det ingen bra form för att fördela statliga pengar för statliga klimatsatsningar så att de gör mest klimatnytta. Det handlar bara om vem som skriver den bästa ansökan. Statliga myndigheter som Trafikverket borde också utgå ifrån bästa klimatnytta i sin planering.
Kommunens planering styr ni väl över själva?
– Vi sitter också fast i att man använder gamla modeller för trafikkalkyler. De baseras inte utifrån hur det blir bäst utan räknar med att en viss del av befolkningen har egen bil och sen planerar man staden utifrån det.
Men är det inte så det ser ut? När man pratar om transporter finns det ju ett antal människor som aldrig kommer att ta cykeln, oavsett hur mycket cykelvägar man bygger. Hur når man dem?
– I valet transportslag ser man att det inte alls handlar om ekonomi utan bara om bekvämlighet. Det vi kan göra är att göra det ännu mer bekvämt och trivsammare att cykla.
Så det är helt onödigt med ekonomiska styrmedel på transportområdet?
– Det behövs ekonomiska styrmedel också. Styrmedel som är smarta där pengarna som kommer in används för klimatomställningen.
Men om man höjer bensinskatterna kommer protester mot att man utarmar landsbygden. Hur löser man det?
– Statens viktigaste uppgift är inte att höja skatterna utan att skapa legitimitet för skatterna. Precis som alkoholskatten fick när den infördes. Man behöver anpassa de ekonomiska incitamenten för dem som drabbas. Och det kan handla om att ge bidrag för att ställa om fordonsflottan till klimatsmarta bilar.
På vilka andra områden behöver kommunerna förändrade regler för klimatomställningen?
– Byggandet och bostadssektorn är viktigt. Men där har plan- och bygglagen försämrats så att det är svårare för kommunen att ställa krav på att det till exempel ska byggas plusenergihus som ger ett positivt energitillskott.
Inom byggsektorn finns det ju också kommunala krav som försvårar klimatarbetet, som till exempel parkeringsnormerna.
– Ja. Och här kommer det att hända saker. Kommunerna har inte så många styrmedel att ta till. Men parkeringarna och parkeringsavgifterna är en av de viktigaste. Men här är det också viktigt att omställningen sker i en sådan takt att människor har möjlighet att hänga med.
Finns det en risk att man bara stirrar sig blind på klimatet och glömmer bort andra miljömål eller genomför klimatåtgärder som får andra negativa konsekvenser?
– Det finns massor av målkonflikter inom miljöområdet. Det finns de som tycker att man ska öka handelsgödselanvändningen i skogen för att öka produktionen av biobränslen. Men det kan få förödande konsekvenser för den biologiska mångfalden. Som politiker måste man kunna lyfta blicken och ta ett helhetsansvar. Som miljöpolitiker är det jätteviktigt att man inser att man måste ha många ägg i korgen. Nu är det väldigt mycket fokus på elbilar, men vi behöver ha både elbilar, biogasbilar och andra fossilfria alternativ för att lyckas.