Bland Uppsalas nior är det samhällsvetenskapliga programmet mest populärt. Minst populära är yrkesprogrammen. Det visar det slutgiltiga antagningsbeskedet till gymnasiet.
Övervägande del av Uppsalas nior har valt program som ger högskolebehörighet, det ger dem möjlighet att studera vidare på högskola eller universitet efter gymnasiet. De mest populära programmen är samhäll, natur och ekonomi.
Att allt fler elever väljer högskoleförberedande program skapar problem för de gymnasier som främst ger yrkesprogram. Endast 23 procent av eleverna i årskurs 9 i Uppsala har i första hand sökt till yrkesprogrammen, resterande 77 procent har sökt till de högskoleförberedande utbildningarna.
– Att populariteten minskat hos yrkesprogrammen beror nog på den felaktiga uppgiften att man inte skulle kunna få högskolebehörighet. De som har varit motståndare till den nya skollagen har svartmålat yrkesprogrammen. Men genom de individuella valen på 200 poäng kan man välja kurser som ger högskolebehörighet. Yrkesprogrammen kommer få en uppgång igen och i samband med tydligare karaktärsämnen och kontakt med arbetslivet kommer dessa utbildningar göra det enklare för eleverna att få jobb, säger Mohamad Hassan (FP), kommunalråd med ansvar för skolfrågor.
Enligt Skolverket ger yrkesprogrammet inte automatiskt någon högskolebehörighet. Men alla elever har rätt att läsa in en sådan behörighet, antingen inom ramen för de individuella kurserna eller genom ett utökat program utöver programmets gymnasiepoäng.
Utifrån gymnasieintagningen står det står klart att gymnasieskolorna riskerar att ha många tomma bänkplatser i höst. De kommunala gymnasieskolorna har i dagsläget 615 lediga platser – en ökning med 53 platser från förra året. De fristående skolorna har 559 lediga platser. De tomma platserna beror delvis på minskande elevkullar.
Men Kajsa Wejryd, gymnasiechef, är lugn trots att de kommunala gymnasieskolor hon ansvarar för har en del platser kvar att fylla.
– För vår del är det inte så oroande. Vi måste titta långsiktigt. Om vi har många elever som sökt något program och det är färre sökande på andra program så försöker vi antingen omfördela eleverna eller ta in fler på den eller de utbildningar där söktrycket är högt.
Ett gymnasium där skolbänkarna ser ut att eka tomt i höst är Bolandsgymnasiet med 354 lediga platser. Boland liksom Jällagymnasiet har hotats av nedläggning till följd av svagt elevunderlag och stort renoveringsbehov.
En sammanslagning av de båda gymnasierna har därför varit på tal hos Fastighetskontoret sedan drygt ett år. Men det är inte klart, säger kommunalrådet Mohamad Hassan (FP).
– Just nu är det inget snack om en skolnedläggning, vi ska se över programmens placeringar för att fylla upp skolorna. Man räknar med att det kommer vara en nedgång på cirka 1000 elever mellan 2009 – 2016, det kommer att påverka samtliga gymnasieskolor så vi måste ha ett helhetsperspektiv.
Mohamad Hassan menar att situationen är allvarlig.
– Vi tittar på alla möjligheter. Det gäller alltifrån Jälla till Boland och GUC.
Hur ser situationen ut för GUC?
– Det går bra för de flesta programmen på GUC, men mediaprogrammet kommer att fasas ut med de som blev antagna för två år sedan. Sen om det är kommunen eller näringslivet som kommer att äga skolan är inte klart. Kommunen ska försöka köpa aktierna i GUC i höst, säger Mohamad Hassan.
Beträffande Jällaskolan vill man stärka yrkesprogrammen ytterligare, trots den trend man i år ser i antagningsstatistiken till gymnasiet – att yrkesprogrammen är minst populära.