I Sverige är just nu ett tjugotal projekt med byggemenskaper på gång, främst i urbana miljöer. Det uppger Staffan Schartner, ordförande vid Föreningen för byggemenskaper.
– Om planerna blir av hänger till stor del på intresset hos kommunerna eftersom de har planmonopolet och äger mycket mark, säger han.
Enligt honom är Uppsala en av de kommuner som visat störst engagemang för byggemenskaper.
Erik Pelling, (S), kommunalråd i Uppsala, ser flera fördelar med idén.
– Eftersom de som planerar husen ska bo där själva ser de till att skapa fastigheter med hög kvalitet.
Han anser att de som ingår i en byggemenskap kan bidra till ett starkare socialt kitt i bostadsområdet, mycket tack vare att de känner varandra och utgör en stabil grupp. Att de som står bakom en byggemenskap inte uppför hus för att tjäna pengar ser han som ytterligare en fördel.
– Det var så här bostadsrättsföreningarna fungerade från början. Då jobbade byggherrarna på uppdrag av dem som skulle bo i husen, så byggemenskaperna är något av en återgång till hur det var tidigare.
Erik Pelling säger att de två byggemenskaper som är på väg fram i Uppsala fungerar som lite av testpiloter.
– Vi vill lära oss mer genom dem och är positiva till att det på sikt blir många fler byggemenskaper i Uppsala.
Förutom Gården är ytterligare en form av byggemenskap på gång i Uppsala, kallad Rudbeckia kollektivhusförening som har ett 70-tal medlemmar.
Rudbeckia samarbetar med ett byggföretag och en arkitekt för att skapa ett kollektivhus i Rosendal. Där ska det bli ett 40-tal hyresrätter i en fastighet med sex våningar är det tänkt.
De boende ska inte investera egna pengar utan istället hyra av byggföretaget. I Rudbeckias fastighet ska det finnas flera gemensamma utrymmen, bland annat matsal, kök, hobbyrum och tvättstuga. Tanken är att alla boende ska delta i matlagning och skötsel av de lokaler som delas med övriga i huset. Byggstarten är satt till år 2019.
Ingalill Ek, ordförande i Rudbeckia kollektivhusförening, säger att idén väcktes vid ett besök på ett kollektivhus i Stockholm.
– Det kollektiva och att leva i gemenskap med andra är något som lockar mig. Jag tycker det är positivt att känna sina grannar och att dela med av sig själv till andra.
– Men man måste tycka det är kul att ingå i ett matlag som lagar mat någon gång var sjätte vecka. Å andra sidan får man sätta sig vid dukat bord de andra dagarna. Man måste också kunna tänka sig att utföra enklare fastighetsskötsel, säger Ingalill Ek.