"Eftersom frågan är så viktig sticker vi ut hakan". Det säger Susanne Afzelius, upphandlingschef vid Uppsala kommun om de nya grepp som testas för att stoppa oseriösa företag.
Skuggsamhället
Det finns stora pengar att tjäna på att sälja tjänster till kommuner, regioner och staten. Det har även kriminella företag insett.
Uppsala kommun gör varje år inköp för fyra miljarder kronor inom allt från städning till byggnationer. Enligt kommunens upphandlingspolicy får enbart seriösa aktörer anlitas. Trots det har UNT under åren kunnat rapportera om en rad fall där företag som mottagit miljontals kronor av kommunen ertappats med skattefusk, med följden att seriösa företag med schyssta arbetsvillkor kan konkurreras ut.
Enligt kommunens upphandlingschef Susanne Afzelius pågår ett ständigt arbete för att förhindra att oönskade företag får kontrakt.
– Vad gäller till exempel arbetsrättsliga villkor ställer vi högre krav på företagen vid upphandlingar än vad vi ska göra enligt lag.
Är det tillåtet?
– Eftersom frågan är så viktig sticker vi ut hakan. Vad jag vet har detta ännu inte prövats rättsligt, säger Susanne Afzelius.
Kan ni förhindra att oseriösa företag som till exempel skattefuskar eller dumpar löner får avtal med kommunen?
– Jag tror att vi stoppar den absoluta majoriteten av företagen som inte är seriösa. Men det är ett komplicerat område och kommunen testar hela tiden nya metoder för att komma åt problemet.
Ett sätt att sålla bort oönskade aktörer är att undvika dem som erbjuder mycket låga priser. Billiga anbud kan ju vara ett tecken på att de anställda är underbetalda eller jobbar svart.
Enligt lag är kommuner skyldiga att ifrågasätta anbud som är misstänkt billiga. Ett exempel från Uppsala gäller en upphandling av gruppboenden 2017. En av anbudsgivarna, Private Nursing, erbjöd 25 procent lägre pris än det företag som senare fick kontraktet. Private Nursing uteslöts därför från upphandlingen.
Private Nursing har i andra sammanhang gjort sig känt för dålig kvalitet. 2019 övertog kommunen driften från Private Nursing för sex gruppboenden. Företaget hade då haft så låg bemanning att personalen inte hann med.
Uppsala kommun har nyligen genomfört en upphandling av markarbeten där det ovanliga kravet ställts att företagen får ha max två led med underentreprenörer. Syftet är att stoppa svart arbetskraft.
Kommunen testar nu en ny modell för att stävja svart arbetskraft. I en färsk upphandling av markarbeten ställer kommunen som villkor att det får finnas högst två led med underentreprenörer. Orsaken är att vissa företag anlitar kedjor av underentreprenörer, vilket minskar insynen.
– Genom att enbart anlita företag som har max två led med underentreprenörer hoppas vi kunna motverka svart arbetskraft och annan liknande brottslighet, uppger Susanne Afzelius som inte känner till någon annan kommun som ställt ett sådant här krav.
Om det är tillåtet enligt upphandlingsreglerna att säga nej till anbudsgivare med fler än två led med underentreprenörer är enligt Susanne Afzelius oprövad mark.
Frågan om upphandlingar är komplex. Tidigare kunde kommunerna använda så kallade golvpriser och ange till exempel att enbart städföretag som erbjöd lokalvård för säg minst 280 kronor i timmen kunde komma ifråga för kontrakt.
Men 2018 stoppades modellen med golvpriser. Bakgrunden är att en målerifirma erbjöd en kommun att arbeta för 350 kronor i timmen. Kommunen tyckte att timpriset var märkligt lågt och sa nej till anbudet. På så sätt ville kommunen "säkerställa tillfredsställande kvalitet och undvika svart arbetskraft och liknande oegentligheter".
Städbranschen har ofta pekats ut som en sektor där det förekommer lönedumpning och svart arbetskraft.
Högsta förvaltningsdomstolen fastställde att kommunen inte hade rätt att förkasta offerten utan vidare. Trots den domen kan dock en kommun fortfarande avböja oskäligt låga priser. Skillnaden mot tidigare är att företaget först måste få en chans att förklara varför prisnivån är så låg. Det kan ju till exempel vara så att företaget sänker sina priser tillfälligt för att få kommunen som kund. Men om företaget inte ger någon trovärdig förklaring kan kommunen nobba anbudet.
– Jag hade gärna sett att golvpriserna fått vara kvar. Efter domen från 2018 har vi fått tänka om, säger Susanne Afzelius.
Uppsala kommun köper in varor och tjänster för cirka fyra miljarder kronor per år.
Här är några metoder som kommunen använder för att sålla bort oönskade aktörer:
* Vid upphandlingen och under avtalstiden görs en rad kontroller av företagen. Det handlar bland annat om skatteskulder, ekonomisk stabilitet och att moms betalas in. Det ställs även krav på arbetsrättsliga villkor och kommunen kräver att leverantörerna har kollektivavtal eller motsvarande vad gäller bland annat anställdas löner.
* Kommunen ingår i ett lokalt nätverk med bland annat Polisen, Skatteverket, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen som jobbar med brottsförebyggande, brottsbekämpning och motverkande av välfärdsbrott. Man samarbetar även inom upphandlingsområdet.
* Ett dataprogram håller koll på de företag som kommunen gör affärer med. Det larmar till exempel om ett företags betalningar uppvisar ett avvikande mönster eller om kommunen gör en utbetalning till ett företag som blivit av med sin F-skatt.