Nu ska en utvärdering ske av planeringen och utbyggnaden av de nya bostadskvarteren väster om Dag Hammarskjölds väg, mitt emot Ultuna. Boende i området är skarpt kritiska och anser att kvarteret blir mer tätbebyggt och högre exploaterat än i de prospekt och kartor som presenterades när de skulle flytta in (se artikel här intill).
Kommunen håller med om att det är stora skillnader mellan planer och verklighet:
– Vi har identifierat Bäcklösa som ett område där det skiljer sig markant mellan de visioner som vi och byggherrarna presenterat och det slutliga resultatet. Man har följt planerna men inte varit lojal mot visionen, säger stadsbyggnadsdirektör Christian Blomberg.
Han lyfter fram tre punkter där visioner och utförande inte harmonierar. Det gäller skalan på bebyggelsen, andelen grönska i området och parkeringsfrågan, som enligt stadsbyggnadsdirektören inte var tänkt att lösas genom den typ av gatuparkeringar som nu finns i området. Han betonar att både privata byggherrar och kommunens egna bolag Uppsalahem har byggt i Bäcklösa och kommer att kunna ingå i utvärderingen. Frågan är om bolagen bakom utbyggnaden maximerat sina projekt till högsta tillåtna storlek.
– När det gäller skalan var kvarteren planerade som blandade trädgårdsstäder. Byggaktörerna använder byggrätterna på ett sätt som inte var tänkt. Det finns en flexibilitet i planen som innebär att området kan utformas på flera olika sätt men syftet är inte att allt ska genomföras fullt ut.
Även planerna på en stor andel gröna omgivningar kommer att ingå i utvärderingen, men här anser Christian Blomberg att det krävs mer tid innan resultatet kan bedömas:
– Man behöver säkert tio-femton år innan ett grönt område har etablerats ordentligt.
När det gäller markanvändningen anser han att skillnaden blivit stor mellan vision och slutlig planering:
– I stället för ytkrävande markparkeringar skulle parkeringsplatserna anläggas under mark.
Kunde kommunen inte ställt krav på parkering under mark?
– I obebyggda områden finns normalt sett inte lagstöd för ett sådant krav och med tanke på att vi var överens om visionen såg vi säkert ingen anledning att reglera just det.
Det skulle enligt Christian Blomberg också ha minskat flexibiliteten i planerna genom att kommunen behövt specificera vilka områden som var avsedda för småhus, där markparkering är normalt, respektive flerbostadshus, där det finns valfrihet.
Bestämmelserna kring kommunernas byggplanering har gått från detaljerade till mer generella planer. Det ger byggherrarna större utrymme att styra den slutliga utformningen av exempelvis husens placering.
– I grunden är det en sund utveckling att inte låsa fast planerna i ett område där utbyggnad kan pågå under många år och behöva anpassas till ändrade förhållanden. Men samtidigt innebär det ett stort ansvar för byggherrarna att informera om sin planering och förändringar.
Vilket ansvar har kommunen för att informera bostadsspekulanter om osäkerheter i planerna?
– Jag tycker vi är noga med att beskriva vår vision och utvecklingsinriktning, men det är slutligen upp till byggherrarna att berätta om genomförandet. Kommunen har inte den kontakt med slutanvändarna som byggherrarna har och inte heller möjlighet och förmåga att undersöka hur de informerar sina kunder.
– Det blir så klart en annan sak när vi exploaterar på vår egen mark, då har vi tillgång till helt andra verktyg och kan följa processen mycket närmare.