Åsa Blomster och Märta Alsén säger att länsstyrelsen måste ha tydligare svar från kommunen hur man ska hindra att riksintressen påverkas negativt.
Planerna på en kraftig utbyggnad i området kring Sävja och Bergsbrunna har skapat en intensiv debatt. Kommunen har fått in omkring 350 synpunkter från både privatpersoner och organisationer och myndigheter.
Även tunga remissinstanser som länsstyrelsen är på flera punkter kritiska till planerna, som innebär att 22 500 bostäder ska byggas i området kring Sävja och Bergsbrunna. 1 000 bostäder planeras på åkermarken norr om Uppsävja och 21 500 längre söderut, i det område som pekas ut i Uppsalapaketet, där bostäder utlovas i utbyte mot tidigare byggstart för fyrspåret till Stockholm.
– Det är flera olika riksintressen man måste ta hänsyn till, säger Åsa Blomster, som tillsammans med Märta Alsén och Ida Karlsson hållit ihop arbetet på länsstyrelsen.
Vi står vid Stordammen som ligger i det skogsområde där kommunen nu vill bygga en stor del av bostäderna som planeras. Just kring själva dammen sparas ett grönstråk, men det är alltför smalt, enligt länsstyrelsen. Risken för påverkan på Natura 2000-området Lunsen måste minska.
– Bostäderna kommer att byggas på höjden strax där bakom. Och när man spränger i området kan våtmarkerna påverkas, säger Åsa Blomster och pekar ut över vattnet där en gräsand simmar förbi med sina ungar.
Länsstyrelsen anser också att bostäder på åkermarken norr om Linnés Sävja är olämpligt.
För många boende i området väcker planerna starka känslor. "Det var som att få ett hårt slag i magen. Allt som betyder något med min hembygd är hotat", skriver en person som inte undertecknat med sitt namn.
Maria Johansson är en av dem som har skrivit in till kommunen. Hon bor i Nåntuna och protesterar mot att området helt ändrar karaktär.
– Jag har full förståelse för stationen som ska byggas och kraven som kommunen har på sig. Men man har inte tagit i beaktande hur det ser ut i området just nu och hur det används av oss som bor här, säger hon.
Vi har stämt träff vid kullarna intill väg 255. Här planeras blandade kvarter med både radhus och flerfamiljshus i 4–5 våningar. Maria Johansson är en av alla dem som vill bevara kullarna.
– Alla använder det här stället. Det är pulkaåkning på vintern och barn som flyger drake under sommaren. Förskolorna går hit på utflykt, säger Maria Johansson.
Maria Johansson i Nåntuna säger att kullarna invid väg 255 är viktiga för alla som bor i området.
Dessutom tycker hon att det finns många andra ställen att bygga på.
– Om man ska bygga ut Uppsala tänker jag att det är bättre att man fyller på med hus mellan Uppsala och Nåntuna/Vilan. Där finns stora fält.
Kommunen kan också få problem med markägare som inte vill släppa sina tomter för bostadsbyggande. Lite längre söderut i Nåntuna Backe har samfällighetsföreningen, som representerar 73 hushåll, påpekat att föreningens mark längs med väg 255 inte är till salu. Markpriset stiger visserligen kraftigt när tomten planläggs för bostäder och kan för samfällighetens del röra sig om hundratals miljoner kronor. Men det spelar ingen roll, menar Jonas Sandstedt, ordförande i samfällighetsföreningen.
– Vi är inte intresserade av att sälja det. Vi har värderat det vi har nu mycket högre. Om du har någonting som är fint och som du trivs med så spelar det inte så stor roll om du får pengar för det, säger Jonas Sandstedt.
I den stora mängden yttranden finns det också en del positiva kommentarer. "Jag tycker det är jättebra att Sävjaområdet utvecklas. Vi behöver nya bostäder och kan det även medföra utökade möjligheter till att företag kan etablera sig är det bara positivt", skriver en person.
Flera remissinstanser har också invändningar som kan påverka området som kan bebyggas:
Runt den planerade järnvägsstationen behövs enligt Trafikverket en bredare och längre korridor för att stationen ska få plats.
Uppsala Vatten uppmärksammar de ansvariga på att beräkningarna för hur regnvattnet som rinner av hustak och asfaltytor ska renas är felaktiga. Det innebär att större ytor måste avsättas för dagvattenrening. Skolfastigheter påpekar att om skolgårdar ska användas som parker utanför skoltid ökar slitaget. Då måste skolgårdarna också bli större, menar man.
Redan tidigare har kommunen tvingats stryka 2 000 bostäder vid SLU. Hur många färre det blir i området kring Sävja och Bergsbrunna, om stora områden måste sparas, är ännu oklart. Men det kommer att bli svårt att uppfylla löftena i avtalet med staten.
Ett sätt att lösa ekvationen är att bygga högre hus på den mark som blir kvar. Men här finns ett moment 22-liknande dilemma. Försvaret tillåter inte att man bygger hus högre än 20 meter, ungefär 4–5 våningar, utanför "sammanhållen bebyggelse". Och innan man börjat bygga finns ingen sammanhållen bebyggelse på platsen.
Erik Pelling öppnar för att kommunen kan tvingas justera planerna i samband med miljöprövningen.
Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande, säger att förslaget kommer att förändras utifrån de synpunkter som kommit in. Han öppnar för att antalet bostäder kan behöva bantas.
– I avtalet ingår att vi ska göra en detaljplanering. Och under den processen måste vi ta en massa hänsyn. Sådana hinder kommer att ackumuleras. Det är därför vi har regelbundna avstämningar med staten, säger Erik Pelling.
Kullarna med pulkabackar är inget riksintresse, men viktiga för många boende, vad kan du säga till dem?
– Jag kan inte föregripa sammanställningen av samrådet. Men pulkabackar är viktiga. Det kommer jag själv att driva. Går de inte att bevara på den här platsen kan man skapa pulkabackar på andra ställen. Det blir många parkstråk i området, säger Erik Pelling.
Länsstyrelsen menar också att det finns en risk att man bygger in ett bilberoende som är svårt att bryta om utbyggnaden börjar innan kollektivtrafiklänkar och tågstationen är på plats. Kommunen måste ha en plan för att undvika detta, menar man. Av samma skäl vill länsstyrelsen att den planerade påfarten till E 4 byggs först efter att kollektivtrafiklösningarna är klara, så att det inte blir en smitväg för genomfartstrafik.
Förutsättningarna är knepiga. I normala fall börjar planläggningen genom att se vad som är möjligt. Nu har avtalet med staten har angett en ram för antalet bostäder, som ska rymmas. I en synpunkt som kommit in beskrivs det som att man "köpt skinnet på kredit innan man ens vet om det finns någon björn att skjuta".
Länsstyrelsen påpekar även att det som planeras nu skiljer sig stort mot de 10 000 bostäder som det enligt översiktsplanen från 2016 ska byggas.
– Vi vet inte vilka utredningar man har gjort som visar att området nu lämpar sig för mer än dubbelt så många, säger Åsa Blomster.