Videon är inte längre tillgänglig
Regeringen lovade nyligen att några av grundskollärarnas administrativa uppgifter ska plockas bort, bland annat ska de inte behöva skriva lika många individuella utvecklingsplaner. I samma veva tillsattes en arbetsgrupp i Uppsala som ska ge förslag på hur lärarnas arbetsmiljö kan förbättras.
– De ska komma med förslag på hur lärarnas administrativa uppgifter kan minskas. Jag får mycket klagomål från lärare som inte har tid att för- och efterarbeta lektionerna ordentligt, säger Cecilia Hamenius (FP), kommunalråd och ordförande i Styrelsen för vård- och bildning.
Förslaget ska lämnas i höst, men än så länge har gruppen bara hunnit med ett möte. Håkan Sandberg, HR-chef vid Utbildning och lärarna på Uppsala kommun, leder gruppens arbete. Han beskriver taktiken som ”sno och glo”.
– Vi spanar över hela världen och riket för att se vad som görs och samlar sedan in alla bra exempel som vi kan hitta.
En kommun de tittar extra noga på är Stockholm, som riskerar ett vite på två miljoner kronor om inte lärarnas arbetsbelastning i grund- och gymnasieskolan minskats fröre augusti. Bakgrunden är att Lärarnas Riksförbund anmälde Stockholms utbildningsförvaltning till Arbetsmiljöverket. Då pekade man bland annat på de dåliga resultaten i medarbetarundersökningar, en allt för tung administrativ börda och hög arbetsbelastning. Arbetsmiljöverket gav förbundet rätt.
En medarbetarundersökning som gjordes förra året visar att det finns ett stort missnöje även bland grundskolelärarna i Uppsala kommun. Kommunen ges låga poäng som arbetsgivare. Lärarna upplever arbetsbelastningen som orimligt hög och stress som påverkar dem negativt. Det finns få möjligheter till återhämtning efter intensiva perioder. Utrymmet att göra karriär eller specialisera sig upplevs som litet. Däremot känner majoriteten av lärarna en stark motivation och trivs med arbetsuppgifterna.
I gruppen som fått i uppgift att förbättra lärarnas arbetsvillkor finns flera fackliga representanter och rektorer. En av dem är Jörgen Norman, rektor på Celsiusskolan.
– Jag ser problemet och har märkt det på personalen här på skolan. Internt har vi sett över rutinerna för att minska administrationen. Men det är egentligen bara små saker som vi har gjort.
Han tycker det är knepigt att hitta en lösning som krymper lärarnas arbetsuppgifter ordentligt.
– Det går inte att rensa hur som helst. Mycket av administrationen är knuten till elevens rättigheter. I de senaste skollagarna har elevens rättigheter stärkts - och det är ju en bra sak, säger han och fortsätter:
– Jag tror att det går att göra lite på skolnivå och lite mer på kommunalnivå. Men framför allt måste styrdokumenten ändras på nationell nivå.
Cecilia Hamenius tror, förutom att skala bort arbetsuppgifter, på ökad digitalisering. Genom smarta datasystem kan de administrativa uppgifterna bli enklare.
– I höstas kom ”Skola 24”, ett system där föräldrarna ringer in om barnet är sjukt, då blir eleven automatiskt frånvaroregistrerad. Ju mer du kan göra digitalt desto bättre.
Klagomålen har dock varit många på den kommunala grundskolans datasystem, som lärare upplevt som så krångligt att det snarare gjort dokumentationen än mer tidskrävande.
– Vi håller på att se över systemet för att försöka förbättra användarvänligheten, säger Cecilia Hamenius.