UNT berättade i juli i år om ett HVB-hem i Börje strax utanför Uppsala som det stormade kring. Grannarna hade polisanmäld stölder och skadegörelse. Anne Nilsson, en av grannarna, upptäckte i samma veva att en heltidsanställd socialsekreterare på Uppsala kommun samtidigt varit föreståndare på heltid för HVB-hemmet.
– Vi märkte en stor försämring när hon blev föreståndare, hon var ju inte på plats, sa Anne Nilsson till UNT då.
Socialsekreterarens chef Catharina Molin sa till UNT att hon känt till de dubbla anställningarna. Hon menade att föreståndarskapet inte varit ett problem dels eftersom socialsekreteraren inte jobbade med att placera ungdomar och dels för att arbetet som föreståndare skedde utanför kontorstid.
Nu kommer fler uppgifter i fallet. I ett mejl från Catharina Molin till socialsekreteraren, som UNT läst, visar det sig att Catharina Molin kände till att socialsekreteraren bara på papperet varit föreståndare på heltid. Catharina Molin skriver i mejlet "Jag har något svagt minne av att du sa till mig efter ett tag att du, på papperet, gått upp till heltid (...) men att du inte arbetade heltid."
– Ja, hon hade sagt det så jag kände till det, säger Catharina Molin.
Uppsala kommun hade flera ungdomar på hemmet.
Är det okej att ett hem som ska ha en föreståndare på heltid inte har det?
– Nej, det är klart att det inte är det.
Borde du ha gjort en anmälan om det?
– Ja, så är det nog, men jag tänkte inte på det. Det har aldrig varit meningen att hemlighålla något med flit.
Bryr ni på kommunen er om hur HVB-placerade ungdomar har det?
– Ja absolut. Vi gjorde fel vad gäller föreståndarskapet i det här ärendet, men det är självklart att vi bryr oss.
Socialsekreteraren var föreståndare ett halvår från hösten 2012 till våren 2013, och kunde från HBV-hemmet plocka ut en heltidslön på 35 000 kronor i månaden före skatt. Samtidigt jobbade hon alltså heltid på socialtjänsten, där hon då hade 26 000 kronor i månadslön. Anne Nilsson misstänker att socialsekreterarens koppling gjort att kommunen inte agerat mot hemmet, och har polisanmält henne och hennes chefer för korruption, vilket UNT tidigare skrivit om.
– Kommunen gör ingenting trots alla våra anmälningar och trots att kommunen har en skyldighet att anmäla. Varför skyddar man verksamheten i stället för ungdomarna? säger Anne Nilsson.
På misstanken att kommunen inte agerat på grund av socialsekreterarens koppling svarar Catharina Molin:
– Så är det absolut inte.
Uppsala kommun hade i somras flera ungdomar placerade där, i dag har man en placering. HVB-hemmet vårdar unga med sociala problem och en plats kostar 3 600 kronor per dygn. Enligt Anne Nilsson är det fortfarande stökigt runt hemmet.
– Ungdomarna är ute vind för våg, de kör som galningar. Vi känner oss otrygga och vågar inte gå ut om kvällarna, säger hon.
Hansi Stafbom som tidigare var ägare till HVB-hemmet, och som nu handleder personalen där, håller inte alls med. Han säger att vården fungerar bra och hänvisar bland annat till ett internationellt pris som verksamheten förra året fick för sitt behandlingsarbete.
– Kritik mot oss från grannarna fanns redan innan vi startade, det var uppenbart att grannarna inte ville att hemmet skulle ligga där. Vi har aldrig fått en anmärkning från IVO eller någon annan tillsynsmyndighet. Det var stökigt ett par veckor i somras när hemmet bytte ägare, men nu har hemmet anställt många kompetenta personer.
Att hemmet inte haft en godkänd föreståndare på ett år förklarar Hansi Stafbom med att den förre föreståndaren slutade och att han själv som biträdande föreståndare då tog det fulla ansvaret fram till maj, när han sålde hemmet.
– Nu ligger en ansökan inne om en ny föreståndare.