Uppsala kommun har under fem års tid betalat strax över 24,7 miljoner kronor för att hyra lokaler i en fastighet på Dragarbrunnsgatan i Uppsala som inte har använts.
Oanvända lokaler
Under flyktingkrisen 2015 fanns ett stort behov av fler flyktingboenden för att Uppsala kommun skulle kunna ta emot asylsökande. Kommunen vände sig därför till Diakonistiftelsen Samariterhemmet för att hyra en fastighet på Dragarbrunnsgatan som kallas för "Gamla sjukhuset" och göra om den till ett flyktingboende.
Men det blev aldrig blev något flyktingboende av fastigheten.
I samband med att Sverige tog emot färre flyktingar försvann behovet av att använda den hyrda lokalen som flyktingboende. Under fem år har i stället lokalerna stått tomma och oanvända. Detta till en årlig kostnad av cirka 4,9 miljoner kronor.
Totalt har kommunen mellan 2016 och 2021 betalat strax över 24,7 miljoner kronor för en fastighet som inte har använts.
Anledningen till att kommunen har varit tvungna att fortsätta betala för lokalen är att hyresavtalet skrevs på fem år utan möjlighet att sägas upp i förtid.
"Det där med fastigheter och lokaler i kommunen är ett stort svart hål inom kommunen", säger kommunalrådet Jonas Segersam (KD).
Detta är något som kommunalrådet Jonas Segersam (KD) är kritisk till. Han menar att detta är ett symptom på en genomgående dålig hantering av fastighetsfrågor inom kommunen.
– Det där med fastigheter och lokaler i kommunen är ett stort svart hål inom kommunen. Tyvärr är det här alldeles för vanligt förekommande. Det är dålig hållning med resurser, säger Jonas Segersam.
Kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling (S) säger kommunen skrev på avtalet med goda intentioner men att de snabba förändringarna i flyktingsituationen satte kommunen i en "olycklig" sits.
– Det var ett väldigt ansträngt läge, det var nationell kris. Det anlände folk med tåg varje dag, vi kan inte ha folk på gatan. Prognosen var att det skulle fortsätta vara så, men sedan ändrades det väldigt snabbt, säger han.
Erik Pelling (S) kallar situationen som uppstått för "olycklig". "Det är klart att det är skit", säger han.
Att avtalet tecknades på fem år utan möjlighet till uppsägning i förtid är något han har svårt att vara kritisk mot.
Men 2016 kom det väl inte längre lika många flyktingar?
– 2016 var inte krisen över, för kommunernas del började den egentligen då. Och när behoven kraftig förändras har hyresvärden alltid möjligheten att släppa iväg hyresgästen och ha en diskssion om att hitta en annan lösning. Men där har vi fått nobben.
Tycker du att det här är ett rimligt användande av skattemedel?
– Det är klart att det är skit. Det är inte alls så vi ville att det skulle bli. Jag tror inte det finns någon som hade önskat den här situationen. Men man får ha förståelse för att man behövde ta snabba beslut. Det var ett svårt läge vi var i och en bättre aktör att samarbeta med är svårt att hitta.
Enligt Carl Ljunggren, fastighetschef på Uppsala kommun, har man inte kunnat komma till en överenskommelse med hyresvärden kring vad lokalen hade kunnat användas till.
Carl Ljunggren är fastighetschef på Uppsala kommun och har varit med i processen att försöka lösa avtalsfrågan. Han menar att kommunen har försökt vara flexibel i frågan men att det inte har gått att nå en överenskommelse med hyresvärden Samariterhemmet.
– Det har kommit förslag, dels att fastighetsägaren tar tillbaka lokalerna, dels om det fanns alternativområden inom kommunal regi som lokalen kunde användas till för att vi skulle få användning av skattpengarna. Men vi har inte kommit överens med fastighetsägaren.
På vilket sätt har ni inte kommit överens med fastighetsägaren?
– De har haft en specifik bild av vad de vill göra med huset och just det användningsområdet som de har förespråkat har inte vi haft behov av. De ville ha något boende, helst inom äldresidan.