"Kommunen är en bromskloss"

Oscar Diös har varit företagare i tio år. Han driver vandrarhem och hotell på Kvarntorget i gamla Migohuset och vid Arlanda. Och i sommar öppnar han nytt på Trädgårdsgatan.
Han menar det finns ett tankefel i antagandet att en kommun kan utveckla en stad och dess näringsliv.
– Det är inte kommunen som utvecklar staden. Det är individerna som utvecklar staden. Kommunen är reglerande, inte utvecklande, säger Oscar Diös i en paus i jobbet i det rymliga före detta affärshuset.

Hans kommunkontakter har främst handlat om bygglov och planering. Han har irriterat sig över långa handläggningstider, men konstaterar att kommunen nu är på rätt väg med sin nya sammanslagna organisation i kontoret för samhällsutveckling, KSU.
– Jag tror man kan öka takten utan att tumma på kvaliteten. KSU ska palla med större tryck. Det går lite för långsamt. Kommunen blir en bromskloss, säger Oscar Diös som menar att hela samhället skulle vinna på att satsa ytterligare på snabb och effektiv handläggning av bygglov och detaljplaner.
– Det är viktigt att det går snabbt. När jag som företagare trycker på knappen vill jag att det rasslar igenom.

När det gäller handläggningstiden för bygglov har Uppsala långt till målet tio veckor, trots att det satsats stort på att beta av högarna. Enligt Lena Lantz, myndighetschef på KSU, är handläggningstiden nu 12–15 veckor från det att ansökan betraktats som komplett.
Oscar Diös anser vidare att kommunens näringslivspolitik måste bli bättre på att locka nya företag.
– Man har haft det för bekvämt i Uppsala. Utgå i stället från att det blir betydligt tuffare och agera utifrån det redan nu. Bli mer av en förhandlare. Sätt en målsättning med x antal tillverkande företag som ska etablera sig, föreslår han.

En annan sorts kritik kommer från Kenneth OE Sundin, företagare i Uppsala sedan 1987. Han har bland annat varit aktiv inom it- och företagsutveckling. Han menar att näringslivspolitiken snävat in sig för mycket mot universiteten och har en för akademisk syn på företagande.
– Man sjunger hela tiden avknoppningens lov och tror att det ska komma spin off från forskning, medan de som sätter i gång utveckling mer entreprenöriellt inte värdesätts lika mycket, säger han och fortsätter:
– De vanliga småföretagen är osynliga och de är inte uppskattade. Så är det.

Även universitetens satsningar på att närma sig näringslivet får en känga.
– Det ska vara akademisk höjd på allt som görs. Det ska vara så i Uppsala – det är finare än en uppfinnare som står i en källare och svetsar.
Kenneth OE Sundin menar att en småföretagare i Uppsala i regel inte har så stor nytta av kommunens näringslivspolitik.
– Kommunen är ingen aktör man bryr sig om.

Han anser också att det från politiken finns en misstänksamhet mot företagare: en tro att de jämt ska sko sig om de får vara med i något projekt.
– I själva verket finns det otroligt många ideella krafter bland företagarna.
Kenneth OE Sundins förklaring till att Uppsala, enligt hans åsikt, inte bryr sig om småföretagen, är att staden har klarat sysselsättning och tillväxt ändå, tack vare offentliga jobb.

Hur vill du ha det då?
– Jag tror mycket på öppenhet och samarbete. Det är viktigt att se kraften och kunnandet som finns i de små företagen, säger Kenneth OE Sundin och nämner två områden där han tror att småföretag skulle kunna blir mer framgångsrika: att nå ökad internationalisering och att anställa fler ungdomar och nyanlända.