Den stora löneökningen bland chefer kan till viss del förklaras med att många i toppen fått ett större ansvar, uppger HR-direktören Anna BIttner.
Uppsalas kommunala toppchefer drar ifrån sina anställda lönemässigt. Det kan man konstatera när man jämför löneutveckling i olika grupper.
UNT har begärt ut siffror på vad de 50 kommunanställda i Uppsala med högst löner tjänar idag. På listan finns bland andra stadsdirektören, HR-direktören, stadsarkitekten och näringslivsdirektören.
Vi har även fått ut samma lista från 2014. Det visar sig att lönerna på topp 50-listan har ökat med i snitt 70 procent på dessa tio år. Alltså avsevärt mycket mer än både inflationen (som under perioden var 32 procent) och den genomsnittliga löneökningen i Sverige (som var 31 procent).
2014 var medianlönen 53 900 kronor bland de 50 som tjänade bäst. 2024 hade medianlönen stigit till 91 600. I de flesta fall sitter inte samma personer kvar på tjänsterna. Det vi jämfört är löneutvecklingen för själva befattningarna, inte för enskilda individer.
Vissa befattningar har en i sammanhanget relativt blygsam löneökning. Stadsdirektören, till exempel, tjänade 130 000 kronor 2014 och 178 000 kronor idag – en ökning med 37 procent.
Andra befattningar har haft betydligt större påslag. Utbildningsdirektören har idag en månadslön på 148 500 kronor, vilket är hela 154 procent mer än 2014 år, då lönen var 58 546 kronor. Kommunikationsdirektören har gått från 57 000 till 114 000 i månaden, vilket innebär 100 procents ökning.
Mellan 2014 och 2024 var den genomsnittliga löneökningen i Sverige 31 procent. Alla som fått lägre löneökning än 32 procent, vilket var inflationen under perioden, har fått en reallönesänkning.
Anna Bittner, HR-direktör i Uppsala kommun (alltså högsta chef för personalavdelningen), finns på topp 50-listan både 2014 och idag. Hon är en av dem som fått en rejäl löneökning. 2014 tjänade hon 53 500 kronor i månaden, i dag 97 800. Det innebär en löneökning på 83 procent.
– Jag hade en helt annan tjänst 2014. I mitt nuvarande uppdrag har ansvaret förändrats, bland annat gick jag från att ha sju medarbetare till 130. Sedan kan jag förstå att det låter som en enormt hög lön, men lönen sätts ju utifrån det ansvar man har.
Anna Bittner menar att en bidragande anledning till att lönerna i toppen ökat så mycket är att flera chefer fått ett större ansvar efter 2015, då kommunen ändrade "styrmodell" och cheferna fick ett större helhetsansvar.
– Det förklarar inte 70 procents löneökning, men en del av den. Sedan har vi också haft ganska stor personalrörlighet, särskilt efter pandemin. Det är främst vid nyrekryteringar som lönerna blir högre. Det är stor konkurrens om toppchefer.
Lägsta kommunlönen i Uppsala är 22 500 kronor, högsta är 178 000. I hela Sverige är medianlönen 35 600 kronor.
Det är stor konkurrens om en del andra grupper också, till exempel vissa ämneslärare och undersköterskor – och där har lönerna inte dragit iväg.
– Då har vi ju det där med att det handlar om fler personer. Det blir tusentals som ska ha högre lön, det har vi inte möjlighet att möta.
Att utbildningsdirektören ökat sin lön med 154 procent förklarar Anna Bittner så här:
– Det handlar främst om det nya uppdraget, att cheferna fått större ansvar. När vi rekryterade ny utbildningsdirektör gjorde vi en stor lönejustering, vi hade ett läge då vi kände att vi behövde investera i den här tjänsten och hade svårt att få den kompetens vi ville ha.
Som grupp har vårdbiträden i Uppsala haft en löneökning på 13 procent sedan 2014.
I Uppsalas lönebotten har utvecklingen inte varit lika ljus. Tvärtom.
Bland de 50 lägst betalda kommunanställda i Uppsala hittar vi främst vårdbiträden och barnskötare. Vårdbiträden är den största yrkeskategorin kommunanställda i Uppsala, och de har idag en medianlön på 23 438 kronor. 2014 var siffran 20 700 kronor, vilket innebär att gruppen haft en genomsnittlig löneökning på 13 procent. Barnskötare, den näst största gruppen, har haft en löneökning på 18 procent.
Det ska dock påpekas att siffrorna gäller för gruppen vårdbiträden och barnskötare i stort – inte enskilda personer.
Det UNT jämfört är löneutvecklingen för själva befattningarna på topp 50-listan, inte för enskilda individer.
Hur kan löneutvecklingen ha varit så dålig för dessa grupper? Petter Hällberg, nationalekonom på Medlingsinstitutet, tror att det till stor del handlar om andra saker än ett medvetet agerande från kommunens sida.
– Det är nog delvis en effekt av stor personalomsättning: att många mer erfarna slutar och att man då anställer nya, kanske ofta unga och oerfarna, som går in på lägre löner.
Kan man se det som att kommunen då tjänar in lönekostnader?
– Ja, lönekostnaderna blir ju lägre. Men man kan ju få andra kostnader för rekrytering och upplärning, säger Petter Hällberg som inte vill uppge vad han själv tjänar, men hans yrkesgrupp (nationalekonomer) har en snittlön på 54 000 kronor.
Uppsala är inte unikt. Höga chefer på stora organisationer och företag i hela Sverige har haft en betydligt snabbare löneökning än gemene man under 2000-talet. Det säger Martin Nybom, docent på Uppsala universitet, som forskar om arbetsmarknad och löneskillnader.
– Då pratar vi inte om relativt högavlönade ingenjörer eller professorer, utan om den absoluta toppen – om dem som har löner över 100 000. Den gruppen sticker ut.
Varför drar toppcheferna iväg lönemässigt?
– Det vet man inte säkert. En tänkbar förklaring är att chefer kanske byter jobb oftare, vilket är det främsta sättet att få upp lönen.
”Den absoluta toppen har de senaste årtiondena haft en snabbare löneökning än övriga, både i Sverige och internationellt”, konstaterar forskaren Martin Nybom.
Uppsala har, precis som alla kommuner, kommunrevisorer med uppgift att granska hur kommunen sköter sig och att inga kostnader drar iväg. Just löners utveckling i olika grupper är något som de sällan tittat på.
– Men vi skulle kunna göra det, om vi får indikationer på att de riktlinjer för lönebildning som kommunfullmäktige beslutat om inte följs, säger kommunrevisionens ordförande Berit Danielsson (C).
De riktlinjer kring löner som Uppsala kommun har är från 2015. De är relativt allmänt hållna och slår fast att löner ska vara "rättvisa" och "bidra till en stabil kompetensförsörjning".
Så hur ska man se på det växande lönegapet mellan de i toppen och de i botten? Så här svarar kommunens HR-chef Anna Bittner:
– Att det är ett bekymmer om skillnaderna blir väldigt stora. Det är klart att folk kan bli upprörda, särskilt om man inte känner att skillnaderna är motiverade.
Tycker du att skillnaderna är motiverade?
– Om jag ser till lönestrukturerna i samhället så är de det.
Vad tänker du om vårdbiträdens och barnskötares låga löner?
– I Sverige har vi tyvärr en lägre värdering av våra människovårdande yrken. Det är tråkigt med tanke på hur samhällsviktiga de är.
Kan Uppsala kommun bestämma sig för att de ska värderas högre?
– Den möjligheten har vi inte, det handlar ju om skattepengar. Vi följer kollektivavtal, och samhällets lönestrukturer är en för stor fråga för en ensam kommun att ta sig an.