Kommunanställda uppmanades hålla tyst om nedskärningar
Inga offentliga protester - ni ska vara lojala med arbetsgivaren. Den uppmaningen fick ett 50-tal modersmålspedagoger i Uppsala av kommunala chefer.
På mötet fick de 50-talet närvarande också veta att de borde avstå från att protestera mot detta.
- De påminde oss om att vi har kommunen som arbetsgivare och att vi ska vara lojala. Vi blev rädda för att skriva insändare, eller gå till radion eller tv. Man blir en besvärlig person för dem när vi kanske ska omplaceras, säger en av modersmålspedagogerna som var på mötet.
- Det var lite skrämmande, för man vill protestera, man vill på något sätt försvara det arbete vi gör.
Kände sig bundna
En annan pedagog berättar:
- Vi frågade: hur kan vi agera, hur kan vi påverka? Svaret var att vi inte kunde göra något, berättar pedagogen.
- Vi kände oss bundna till händer och fötter och mun. Det var nästan som ett förbud att uttrycka oss. Det är konstigt, vi lever i ett demokratiskt land.
En tredje pedagog:
- Vi har inte gjort någon protest tillsammans sedan dess. Man är rädd för repressalier.
UNT har talat med ytterligare modersmålspedagoger som alla uppfattat budskapet på samma sätt.
"Feltolkning"
En av dem från Uppsala kommun som höll i mötet var Alex Bongcam, med personalansvar inom förskolan. Modersmålspedagogerna har fått helt fel uppfattning, säger han.
- Det är en mycket grov feltolkning. Vi sa att här, på mötet, kan ni inte framföra sådana synpunkter, beslutet ligger någon annanstans.
UNT: Sa ni att de inte fick tala med föräldrar om förändringarna?
- Vi har aldrig sagt att de inte kunde prata med föräldrar. Men det är aldrig så att en medarbetare får uppvigla sina kunder, i det här fallet föräldrarna. Det är en klar lojalitetsfråga. Man får inte heller använda arbetstid till att uppvigla. Det är arbetsgivaren som har på sitt bord att informera föräldrarna.
"Budskapet var klart"
Åsa Karle, ställföreträdande verksamhetschef, menar att modersmålspedagogerna missuppfattat det som sades.
- I Uppsala kommuns styrmodell finns inget forum för tjänstemännen på produktionen att prata med de politiker som ger uppdrag. Den dialogen förs tjänstemän emellan. Förstår man inte den modellen kan man uppfatta det som att man inte kunde göra något, säger Åsa Karle.
Med på mötet var också Leena Westberg Eriksson, chef för modersmålsenheten. Hon bekräftar modersmålspedagogernas bild av vad som sades.
- Budskapet var väldigt klart. Som tjänstemän kunde vi inte gå ut och protestera. Det sades flera gånger. Det blir lite munkavle, säger Leena Westberg Eriksson.
UNT: Vad tycker du om att dina medarbetare fick den här uppmaningen?
- Det är en fara i sig att inte ha en öppen debatt. Är det så att man försöker stoppa tjänstemän och medarbetare från att yttra sig är det inte bra för samhället, säger Leena Westberg Eriksson.
FAKTA: Grundlagen ger alla rätt att yttra sig
Yttrandefriheten slås fast i Regeringsformen (RF) och i Yttrandefrihetsgrundlagen.
I RF, 2 kapitlet 1 paragrafen:
"Varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor."
Justitieombudsmannen, JO, har i flera fall kritiserat kommuner och andra myndigheter som försökt begränsa anställdas yttrandefrihet.
Yttrandefriheten ger till exempel anställda i en kommun rätt att utan att drabbas av repressalier offentligt framföra åsikter och kritik. Arbetsgivaren får inte heller motarbeta att anställda använder sig av sina rättigheter.
Så jobbar vi med nyheter