Visst är han en skön snubbe, den där seriefiguren Kronblom. En lat man i övre medelåldern som mest ligger på sofflocket och tar det lugnt. En riktig soffpotatis med andra ord.
Han har till och med en egen högtidsdag. 29 september är det ”Alla soffpotatisars dag” och då borde väl fler göra som han. Slappa lite!
– Ja, inte bara då, gärna varje dag. Fler skulle må så mycket bättre av att hitta sina pauser, för det är under vilan som man återhämtar sig och kroppen får kraft att bygga upp sig själv, säger Margareta Asp, sjuksköterska och docent i vårdvetenskap.
Hon forskar om hur man kan utveckla kunskap om vila för att på så sätt förbättra människors hälsa. Ämnet intresserar henne så till den grad att hon skrivit en avhandling om vila som fenomen.
När jag ringer henne för att fråga om en intervju ligger hon förkyld i sjuksängen - och vilar - kanske lite för mycket för att det ska vara vilsamt. Några dagar senare är hon på benen igen och säger att vila kan vara många olika saker, men oftast inte att bara ligga still.
– Nej, snarare saker som gör att man får tid att reflektera och komma i balans.
När Margareta Asp skrev sin avhandling gjorde hon djupintervjuer med kvinnor och män i olika åldrar, och med olika yrkesbakgrunder. Målet var att få fram kärnan i begreppet vila. Och det visade sig att vila inte bara handlade om overksamhet utan också om aktiviteter av olika slag.
– Många berättade att det var en känsla av att uppleva harmoni i båda vilja, känsla och handling. Då kan vilan vara både passiv och aktiv och väldigt individuell. För de flesta är vila snarare att göra något i motsats till vad man gjort innan. Har man tränat hårt, kan vila vara att sätta sig ned på en parkbänk och koppla av.
– Säg att du har gjort ett tufft aerobicpass eller tillbringat din arbetsdag med kroppsliga aktiviteter, då kan vila vara att bara lägga sig i soffan och läsa en bok. Men om du legat i sängen och inte gjort något, kan en löprunda i skogen eller matlagning vara rätt avkoppling för dig.
Innan det går att definiera något som vila, behöver det föregås av frågan ”har jag lust till det här just nu?”.
– Många tror till exempel att en spahelg är vila. Men då tycker jag att man ska ställa sig frågan ”är det här jag vill?”. Man kanske bara pressar in ytterligare en aktivitet i ett redan tidspressat liv och då blir inte spavistelsen den där avkopplingen man önskade, säger Margareta Asp, som därför ger rådet att lyssna inåt.
Vila kan också vara att umgås med familjen och nära vänner, det vill säga i miljöer där man inte behöver prestera eller ikläda sig någon roll.
Och ibland behöver man bara vara helt ensam med sin vila. Den självpåtagna ensamheten kan vara inne på ens rum, ute i naturen eller att man går ifrån sin arbetsplats och sätter sig inne på toaletten en stund. Där kan man finna ro och bearbeta de intryck som varit.
Särskilt naturen är en plats där det är enkelt att vila. För då vilar man automatiskt från sinnesintryck man annars inte kan värja sig emot.
– Vi pratar om riktade och spontana intryck. Riktade intryck är till exempel när du ska skriva den här artikeln. Då hämtar du in en massa saker som påverkar din hjärna. Men när du går ut med hunden i skogen får du spontana intryck som går direkt till de emotionella delarna av hjärnan, som fågelkvitter eller rasslande löv.
Hur lång tid tar det att vila?
– Tiden är ganska oväsentlig. Det handlar snarare om att hitta en rytm mellan vila och aktivitet. Det kan räcka med att ta kortpauser i sitt arbete för att nå sin fulla kraft igen. De här stunderna är betydelsefulla för att inte fastna i ett dåligt mönster där man aldrig tillåter sig att vila.
Det låter lätt men för att verkligen leva som man lär behöver man bli medveten om sina egna tankar och handlingar. Det är först då hjärnan kan automatisera beteendet.
Att barn är mästare på att vila kan vara en bra sak att lägga på minnet, tycker Margareta Asp.
– Barn vilar spontant. När de tröttnat på leken går de vidare till något annat och hämtar krafterna på nytt. Vi vuxna har lärt bort den där förmågan, vi tänker ”jag måste bara göra klart det här först, sen kan jag få vila”. Men vila är inget man unnar sig, den är livsnödvändig!
När man vilar öppnas förmågan till problemlösning och fokusering - så det är absolut inget slöseri med tid att vila, om någon skulle få för sig det.
– Nej, nej, det är en förutsättning för att lösa uppgifter och bli mer kreativ. När vi vilar jobbar vårt undermedvetna vidare på att bearbeta de intryck vi ständigt matas med. De finns kvar och kommer till användning sen när de behövs.
Vår tids största fiende är dock det prestationsbaserade och supereffektiva samhälle vi lever i. Möjligheterna till ett liv i balans är kringskurna av ouppnåliga ideal i form av effektivitet, aktivitet och prestation. Att ständigt vara på topp, känns det igen?
En annan sak som gör det svårare att vila är vårt dygnet-runtsamhälle där det är svårt att hitta naturliga vilostunder. Förr vilade man på söndagen och alla affärer var stängda. Nu pågår kommersen non stop.
– Nya rön visar att det inte är stressen i samhället och på våra arbetsplatser som i första hand leder till utbrändhet. Nu vet vi att det är bristen på vila och återhämtning som gör att folk blir sjuka. De här gränserna för när det är dags för vila behöver vi naturligtvis sätta för oss själva, men även samhället i stort behöver bli bättre. Tyvärr har vi satsat allt vårt krut på att utveckla tekniken medan mänskliga värden nedvärderas, säger Margareta Asp.
En människa som inte gör många knop är dock inget som förknippas med ett trivsamt vilotillstånd. Tvärtom. En latoxe kan provocera.
Och den som har gott tid för återhämtning kan ses som en lyxlirare. För den som har tid har också pengar, eller?
– Det håller jag inte med om. Det handlar inte om hur mycket man tjänar, utan om tiden man tar sig. Det behöver inte kosta, allt handlar om inställning.
Flera av Margareta Asps intervjupersoner berättade att ett sätt att komma bort från alla måsten och krav är att byta miljö. Kanske bara att gå in i ett annat rum hemma, eller ta en nypa luft på lunchen. Och om man inte byter miljö, kan man medvetet tänka på växla mellan olika aktiviteter. Det kan vara en sån enkel sak som att ta en annan väg till jobbet eller äta frukost på ett kafé i stället för hemma. Känslan av att göra något nytt och annorlunda upplevs då som något lustfyllt vilsamt.
Margareta Asp pratar sig även varm om ställtid, att man bokar in tid för att återhämta sig mellan olika aktiviteter. När du är färdig med en arbetsuppgift, kanske du tar en vända in på Hemnet eller Facebook, bara för att släppa taget om det viktiga du nyss höll på med.
Så nu när jag är klar med denna artikel lyder jagMargareta Asps råd och går och köper en glass.
Också det kan vara vila.