Kolpatienter får ofta fel diagnos

Det är vanligt att personer som av läkare har fått diagnosen kroniskt obstruktiv lungsjukdom, kol, i verkligheten inte har den sjukdomen.

Christer Janson

Christer Janson

Foto: Sven-Olof Ahlgren

Uppsala2019-02-15 19:00

Det visar forskare vid bland annat Uppsala universitet i en internationell studie, som publiceras i medicintidskriften Chest.

– Ett väl känt problem är att många har oupptäckt, obehandlad kol. Våra nya resultat visar att det omvända problemet med överdiagnostik av sjukdomen också verkar vara vanligt, säger professor Christer Janson vid Akademiska sjukhusets lung- och allergiklinik.

Slutsatsen bygger på uppgifter om drygt 16 000 medelålders och äldre kvinnor och män i vid 23 centrer i 20 länder i Europa, USA, Australien och Sydafrika.

Efter att ha genomgått en omfattande strukturerad hälsointervju undersöktes alla deltagare med ett speciellt blåstest, spirometri, som mäter lungfunktionen.

Nära sex procent av deltagarna uppgav i intervju att läkare tidigare hade kommit fram till att de hade kroniskt obstruktiv lungsjukdom, men i mer än hälften av fallen visade blåstestet att diagnosen inte stämde.

– I en del fall har den felaktiga kol-diagnosen satts utan någon spirometri-undersökning enbart utifrån sådana ospecifika symtom som till exempel hosta och slem i luftvägarna. I andra fall där en spirometriundersökning verkligen gjorts kan den nedsatta lungfunktionen ha berott på övergående orsaker som till exempel en infektion, säger Christer Janson.

Felaktiga kol-diagnoser var vanligare bland deltagare i höginkomst- än i medel- och låginkomstländer.

– Brist på resurser inom vården kan därför knappast vara någon viktig orsak till felaktiga kol-diagnoser, säger Christer Janson.

Såväl i Uppsala som övriga deltagande centrer var en felaktig kol-diagnos betydligt vanligare bland kvinnor än bland män.

– Det var ett oväntat fynd som vi bör undersöka närmare i fortsatta studier, säger Christer Janson.

Nästan hälften av deltagarna med en felaktig kol-diagnos – i Uppsala ännu fler – rapporterade att de använde slemlösande medicin, luftrörsvidgande läkemedel, så kallade inhalationssteroider eller andra läkemedel för behandling av besvär i andningsorganen.

– I bästa fall har de haft sådana symtom att de ändå haft nytta av medicineringen, trots att diagnosen var felaktig. I sämsta fall har medicineringen varit en onödig extra uppgift som enbart gett dem biverkningar, säger Christer Janson.

Hur undviker man att patienter får en felaktig kol-diagnos?

– Genom att aldrig ställa en diagnos utan att först ha gjort en noggrann spirometriundersökning och om minsta tvekan råder kontrollera lungfunktionen igen efter en tid innan en definitiv diagnos ställs, säger Christer Janson.

Så fungerar spirometrin

Normalt ska man vid en undersökning med spirometri klara av att efter ett djupt andetag blåsa ut mer än 70 procent av den inandade luftmängden inom en sekund. En person som har kol klarar inte att nå över denna gräns, inte ens efter att först ha inandats en luftrörsvidgande medicin.

Hos drygt 2 procent av deltagarna i studien bekräftade spirometri-undersökningen en tidigare satt kol-diagnos, hos 3,5 procent visade den att deras tidigare kol-diagnos varit felaktig och hos nära 10 procent att de hade inte tidigare upptäckt kol.

Av de cirka 600 deltagarna i Uppsala hade drygt 4 procent fått diagnosen kol fastän de hade normal lungfunktion.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!