Kol slår olika hårt mot de drabbade
Prognosen vid lungsjukdomen kol skiljer sig kraftigt mellan olika personer. Den som aldrig rökt och inte har några symtom kan räkna med att fortsätta leva utan besvär. Rökare och de med symtom riskerar däremot att försämras rejält under de kommande åren.
- För personer med lindrig eller måttlig kol, som aldrig rökt och inte hade symtom när sjukdomen upptäcktes, var prognosen på lång sikt glädjande nog lika god som för lungfriska personer, säger professor Christer Janson vid Akademiska sjukhusets lung- och allergiklinik.
Studien omfattar 9 000 yngre och medelålders kvinnor och män från 21 orter i 12 länder, däribland Uppsala. När studien inleddes undersöktes deras lungfunktionen med hjälp av så kallad spirometri. Var 16:e deltagare visade sig ha så nedsatt lungfunktion att de kunde klassas som personer med mild till måttligt svår kroniskt obstruktiv lungsjukdom, kol.
Kol brukar betecknas som en typisk rökarsjukdom, som uppkommit av att tobaksröken gjort lungorna och luftrören så stela att de fått svårare att släppa fram luft. Kronisk hosta, slem i luftvägarna och andnöd vid ansträngning är vanliga symtom vid kol.
- Nästan var tredje person som visade sig ha kol när de undersöktes med spirometri hade dock aldrig rökt och även om deras lungfunktion var nedsatt hade många inga påtagliga besvär av detta, säger Christer Janson.
Oavsett om man har kol eller inte försämras lungfunktionen gradvis med stigande ålder. Eftersom personer med kol redan i utgångsläget har nedsatt lungfunktion riskerar de därför att betydligt tidigare i livet än andra sjunka så lågt i sin lungfunktion att de får svårt att klara vardagslivet.
- Att fortsatt rökning accelererar denna utveckling är känt sedan länge. Däremot har det varit oklart hur prognosen på lång sikt ser ut för personer som fått diagnosen mild till måttlig kol enbart utifrån mätningen av lungfunktionen med spirometri, säger Christer Janson.
I studien gjordes efter nio år nya mätningar av lungfunktionen. Forskarna tog då också reda på vilka som under uppföljningsperioden varit inlagda på sjukhus på grund av andningsbesvär.
- Som väntat sjönk lungfunktionen mycket snabbare för rökare med kol, och de var också betydligt oftare inlagda på sjukhus för andningsbesvär än personer som inte hade kol när studien startade. Personerna med kol som aldrig rökt försämrades däremot inte. Det fanns till och med en tendens till att de hade mindre behov av sjukhusvård, säger Christer Janson.
Enligt forskarna är därför en koldiagnos som enbart bygger på mätning av lungfunktionen alldeles för trubbig för att fungera som underlag för att ställa en prognos och ge behandlingsråd.
- Kol hos rökare och före detta rökare verkar vara en betydligt allvarligare sjukdom med en helt annan prognos än kol hos icke-rökare, även när de har exakt samma grad av nedsatt lungfunktion, säger Christer Janson.
Inom vården undersöks lungfunktionen allt oftare med spirometri. Christer Janson betonar att det är viktigt att få mer kunskaper om hur resultaten av undersökningarna ska tolkas.
- Lindrig nedsättning av lungfunktionen hos en person som inte röker och inte har besvär från luftvägarna leder oftast inte till några negativa konsekvenser. För rökare är däremot nedsatt lungfunktion en allvarlig varningssignal. Då är det viktigt med hjälp att sluta röka och att fortsätta följa lungfunktionen, säger han.
Så jobbar vi med nyheter