UNT har ställt frågor till Mikael Köhler utifrån berättelsen om Christián Gustavsson vars sambo dog, sannolikhet förgiftad av sin diabetesmedicin metformin. Hon led av njursvikt, en välkänd risk i kombination med just metformin, men fick ändå medicinen av en läkare på vårdcentralen.
Ingen inom vården kan uttala sig om det enskilda fallet av hänsyn till patientsekretessen. Men i allmänhet är metformin en väldigt bra medicin som går att ta även vid njursvikt, betonar Mikael Köhler. Frågan är hur allvarlig njursvikten är och vilken information läkaren gett till patienten om riskerna.
– Generellt sett är riskerna med metformin små i relation till den stora nyttan. Många studier stödjer det. Men vid svår njursvikt är det annorlunda. Läkaren är skyldig att kontrollera det och följa upp om man ändå sätter in behandlingen, säger Mikael Köhler.
Läkaren måste noga informera om risker. I fallet med metformin handlar det exempelvis om varningssignaler som magsjuka, vilket Christián Gustavssons sambo fick.
– En utredning skulle behöva gå igenom patientjournalen och granska vilken information patienten har fått, fortsätter Mikael Köhler.
Vilket ansvar har jag som enskild när jag tar en medicin? Ska jag inte kunna lita på min läkare?
– Läkaren har det allra största ansvaret. Men patienten har också ett eget ansvar, exempelvis att läsa bipacksedeln. Det måste finnas flera barriärer som skyddar mot skada, därför gör också apoteken kontroller. Men det finns ingen förskjutning av ansvar. Läkaren har det största ansvaret.
Politikerna i Region Uppsala har beslutat om en nollvision för undvikbara vårdskador och att antalet ständigt ska minskas genom ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Ändå ökar antalet anmälda vårdskador (se faktaruta).
Vad tänker du kring det?
– Att vi aldrig ligger tillräckligt bra till, vi kan aldrig vara nöjda. Och man ska inte förakta att titta på varje enskild händelse och gå till botten med den för att kunna ha med det i planeringsarbetet framöver. En sådan här händelse är väldigt sorglig, men också ett tillfälle för oss att bli bättre.
Kan vi lita på att vårdsystemet utreder fall där det gått snett?
– Vi ska rapportera alla avvikelser vi noterar, till oss själva, till kommunen, till privata aktörer eller var vi än märkt att det gått fel. Anhöriga ska få information om det.
På frågan om alla fall som gått snett utreds kommer ett lite annat svar från Patientnämnden, dit du som enskild vända dig för vägledning i frågor om vården du eller dina anhöriga fått.
– Svaret är tyvärr nej. Oftast blir det rätt men när fler instanser och människor är involverade kan rapportering mellan instanser utebli, säger Marie-Charlotte Stenborn, förvaltningschef på Patientnämnden.
Antalet ärenden hos nämnden ökar i stort sett varje år, berättar hon.
– Det tycker vi är bra. Det är positivt att vi får in synpunkter och klagomål från patienter och närstående. Vår uppgift är att föra synpunkterna vidare till verksamheterna i vården.
Att vårdskadorna ökar tror hon främst beror på att vården är mer uppmärksam på brister och att kunskapen om vårdskador har ökat, hos chefer och personal.
UNT har varit i kontakt med den aktuella vårdcentralen, som meddelat att man på eget initiativ öppnar en utredning efter UNT:s artikel, men att man i övrigt inte kan kommentera med hänvisning till sekretess.