Kerstin Evelius är utredare på Region Uppsala.
Under fjolåret var Region Uppsala femte sämst i landet när det gäller väntetider till barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Bara 37 procent fick en första kontakt inom 30 dagar, tiden för den så kallade vårdgarantin. I augusti 2019 lovade därför ledande regionpolitiker ändring: inom ett år skulle köerna vara borta.
– I dag görs många bra saker, men de görs i stuprör där vi inte ser vad andra gör. Samma barn kan stå i kö till flera olika insatser utan att vi vet om det, sade ansvarig politiker Björn-Owe Björk (KD) då.
Förändringsarbetet tog avstamp i Kerstin Evelius rapport om en långsiktig strategi för barn och ungas psykiska hälsa i Region Uppsala. Hon var tidigare nationell samordnare i psykiatrifrågor och lade i fjol fram flera rekommendationer för hur kösituationen i regionen skulle förbättras. En av huvudpoängerna var att göra det enklare för barn att hitta rätt inom vården.
– Tidigare har det varit svårt att veta vart man ska vända sig, med resultatet att för många sökt sig direkt till BUP. Det senaste året har vården jobbat hårt för att se till att rätt barn kommer till rätt plats. Det finns fortfarande barn i länet som inte får hjälp enligt vårdgarantin men det ser betydligt bättre ut i dag än för ett år sedan, säger Kerstin Evelius, utredare på Region Uppsala.
Har man då helt lyckats få bort köerna? Både ja och nej. Ett delmål var att kapa väntetiderna till de verksamheter inom primärvården som möter barn och unga med psykisk ohälsa. Tidigare fick barn och unga exempelvis vänta uppåt ett halvår för en första bedömning hos länets samtalsmottagningar. I dag är väntetiden max 30 dagar. För att nå dit har man bland annat sett till att löpande boka in nästa person på väntelistan om det uppstått en lucka till följd av ombokning. Alla på väntelistan har även blivit kontaktade för en avstämning.
– Våra psykologer har gjort bedömningar på alla i kön, för att verkligen hitta de som behöver snabb hjälp. Bland de som väntat i kön har det även funnits personer som vi bedömt kan få bättre hjälp på annat håll, exempelvis hos elevhälsan, säger Monica Mäki Karlstrand, sektionschef för barns vård och hälsa vid Akademiska sjukhuset.
Monica Mäki Karlstrand är sektionschef för barns vård och hälsa vid Akademiska sjukhuset, där länets samtalsmottagningar ingår.
Hos den högspecialiserade barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, är man inte helt i mål när det gäller köerna, även om väntetiderna ser bättre ut än i fjol. Hittills i år har 64 procent fått ett första möte inom 30 dagar.
– I dag arbetar vi för att lägga mindre tid på administration, och vi har ett större fokus på första besöket. Det här är ett arbete som vi fortsätter jobba intensivt med. Samtidigt prioriterar vi att hinna med att behandla också. För varje år som går söker sig allt fler till oss och vi utreder och behandlar hela tiden fler barn, utan att vi själva blir fler, säger Anna Servin Cervin, sektionschef för barn- och ungdomspsykiatrin i Uppsala län.
Under nästa år bildas en ny enhet inom Region Uppsala som ska jobba mot barn och unga med psykisk ohälsa på primärvårdsnivå. Bland annat kommer länets samtalsmottagningar ingå i den nya enheten. Syftet är att det ska bli tydligare vart man ska söka vård för psykiska besvär.
– Det kommer underlätta mycket för familjer tror jag. Det blir tydligt vart de kan vända sig när deras barn inte mår bra, men inte har behov av psykiatrin, säger Anna Servin Cervin.
Har du egna erfarenheter av frågan? Kontakta gärna reportern.
Anna Servin Cervin är sektionschef för barn- och ungdomspsykiatrin i Uppsala län.