Knivstabonde tror på ekokött
Regeringens förslag att öka den ekologiska produktion till 20 procent av all spannmålsodling och köttproduktion välkomnas av Olle Linder. Sedan 17 år driver han en ekologisk gård utanför Knivsta.
Äntligen börjar det röra på sig ordenligt. De nya förslagen för ekologisk produktion tror ekolantbrukaren Olle Linder kommer att bli ett lyft för näringen.
Foto: Jörgen Hagelqvist
Under tiden har bonden Olle Linder ägnat en god stund åt att försöka lossa en nyköpt lastare från en lastbil som står mitt på den leriga gårdsplanen. Efter många försöka lyckas han lyfta av den, och snart ska det vårröjas hos ungdjuren som småbråkar utanför ladan där de håller till.
— Jag tror att det nya förslaget från regeringen rätt snabbt skulle leda till att vi ekobönder skulle få större avsättning och mer konkurrenskraftiga priser. I dag får jag sju kronor extra för grisköttet jämfört med vad som man betalar för det konventionella. Då är det svårt att förstå att prisskillnaden kan vara så stor i butiken.
För liten volym
Olle Linder skickar liksom många andra ekobönder djuren till Swedish Meats för slakt. Företaget säger sig ha problem med lönsamheten för ekokött och chark. Anledningen är att volymen är för liten. Under förra året utgjorde ekoköttet 1 procent av Swedish Meats totala försäljning.
— Det kommer hela tiden dubbla signaler när det gäller ekomaten. Swedish Meats menar att det går trögt att sälja köttet. Handlarna menar att de inte får tag på något kött.
Olle Linder skickar varje år 800 svin till slakt och ett 50-tal ungdjur.
— Visst får jag avsättning. Bäst går det ändå för gris där grundpriset är elva kronor och jag alltså får sju kronor extra. Men det är ju en hel del extraarbete. Under sommaren ska grisarna vara ute på bete. Nötköttet får jag 3:50 extra för per kilo. Ungtjurarna går ute den mesta tiden. Men priset är inte högt. Lika mycket extra kan en bonde med vanliga djur få om han har de rätta kontakterna.
Försäljning i Uppsala
Olle Linder har vissa planer på hur man ska kunna dra i gång försäljning av ekokött i Uppsala. Än vill han inte berätta något men menar att något i stil med böndernas butik i Stockholm skulle kunna vara tänkbart även här.
— Konsumenterna måste få upp ögonen för ekologiskt. Man måste förstå att man får något extra. Jag kan ju inte påstå att köttet är godare. Men jag vill gärna tro det. Ekologiska grisar rör sig mycket mer. Det gör att de får mer muskler och det måste ju betyda något för smaken.
Inger Källander är ordförande för Ekologiska lantbrukare.
- Det finns så många bönder som väntar på att få sälja sina produkter. Många odlar ekologiskt men är inte certifierade eftersom de inte får ut ett merpris.
Men för att ekomaten ska bli var mans mat måste det också till betydligt större satsningar enligt Inger Källander.
— Informationen och exponeringen i butikerna måste bli mycket bättre. Förädlingsindustrin har varit seg och Swedish Meats har inte satsat på att förädla produkter i den utsträckning som man skulle kunna förvänta sig. Det behövs fler billiga varor som köttbullar och köttfärs.
På brödsidan har bondeägda spannmålsjätten Cerealia upphört med produktionen av ekologiskt matbröd.
— Det tycker jag inte alls är bra. Visst betyder det morgonluft för småbagerierna, men det behövs både stora och små bagerier för att det ska bli ett flöde, säger Inger Källander.
FAKTA
I Sverige finns cirka 19 000 ekologiska lantbrukare.
Cirka 2700 av djurproducenterna och 2 900 spannmålsproducenter är certifierade av kontrollorganet Krav.
Reglerna för ekologisk produktion säger att djuren ska ha gott om utrymme, kunna vistas ute och kunna sysselsätta sig. Fodret de äter ska vara ekologiskt odlat och merparten ska komma från gården där de växer upp. Medicin får endast användas om djuren är sjuka.
I ekologisk växtodling är det förbjudet att använda bekämpningsmedel och konstgödsel.
Så jobbar vi med nyheter