Knivsta tappar stort i lärarrankning
De flesta kommuner i länet klättrade eller låg still på Lärarförbundets lista, som görs i samband med tävlingen Sveriges bästa skolkommun. Dock inte Knivsta som tappade nästan 40 placeringar jämfört med fjolårets genomgång.
Kommunernas placeringar bygger på statistik från Skolverket, uppgifter från Sveriges kommuner och landsting och enkätundersökningar ställda till lokalavdelningarna.
Knivsta hamnar på plats 255 av 290 kommuner, och det är något som bekymrar Åsa Andersson, ordförande i Lärarförbundet i Knivsta. Hon tycker att det är illavarslande att Knivsta kommun är den enda kommunen i länet som verkar gå bakåt. Det har hon fått bekräftat av fackliga företrädare i andra kommuner.
I fråga om utbildningsnivå, löner och elevernas meritvärden klarar sig Knivsta förhållandevis väl.
Vad är det då som gör att Knivsta hamnar i botten på listan? Framför allt tre faktorer, enligt Åsa Andersson: Lärartätheten, sjukskrivningstalen och att andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom fyra år är låg jämfört med många andra kommuner.
— Det är ett högt pris som lärare och elever betalar för att kommunen sparar in på skolan och har en låg lärartäthet. Lärarna betalar med sin hälsa och eleverna med att det står dåligt rustade för gymnasiet.
Att en förhållandevis stor andel av den pedagogiska personalen har sjukersättning, sjukpension eller har tagit tjänstledigt för att orka med jobbet, oroar Åsa Andersson.
— Vi har många som ska gå i pension de närmaste fem åren, och jag är orolig för att det inte ska orka, säger hon.
Peter Svantesson är utbildningschef i Knivsta kommun. Han säger till UNT att han bara översiktligt tittat på Lärarförbundets undersökning.
— Vi har höga ambitioner och vill ligga högt på alla listor, därför ska vi analysera resultatet mer noggrant.
Så jobbar vi med nyheter