I Uppsala är det första gången som man systematiskt testar narkotikahalten i avloppsvattnet. Nu har kommunen tillsammans med Uppsala universitet, Karolinska institutet, polisen och Uppsala vatten mätt narkotikahalterna i avloppsvattnet kontinuerligt under ett dygn vid fyra olika tillfällen det senaste året i centrala Uppsala.
– Det här är ett intressant sätt att mäta missbruk av tre olika narkotiska substanser och som många andra kommuner ville vi också testa det, säger Monica Söderbaum på Socialförvaltningen. Hon berättar att metoden är relativt ny i Sverige, men har blivit ett populärt verktyg hos kommunerna. I bland annat Gävle, Stockholm och Norrköping har tester genomförts.
Testerna mäter halterna av cannabis, amfetamin och kokain i avloppsvattnet i antal doser per tusen invånare. Två av testerna togs under en helg, ett togs efter juldagen och ett efter valborg, vilket var ett medvetet drag av kommunen. Resultatet visar att det i nordöstra Uppsala generellt finns något mer narkotika än i sydvästra delarna av staden. Cannabis är den drog som är vanligast med ett genomsnitt på 50,5 doser per tusen invånare i sydvästra Uppsala och 64,8 doser per tusen invånare i nordöstra Uppsala.
– Cannabis visste vi var vanligast, amfetamin visste vi också var vanligt. Men de ökade halterna av kokain under valborg blev vi lite förvånade över. De var intressant, det är viktig information som vi inte kände till.
Kokainhalterna låg under året lägst bland de uppmätta preparaten, men efter valborg låg halten i nordöstra Uppsala på 8,6 doser per tusen invånare - vilket var nästan fyra gånger mer än i testet innan valborg.
– Vi hade anat att halterna skulle gå upp i mätningarna under festhelgerna, alltså juldagen och valborg, men nu har vi det svart på vitt, säger Monica Söderbaum.
Hon berättar att kommunen vill ta nya prover kontinuerligt för att kunna jämföra, exempelvis under valborg 2017, och se hur utvecklingen går med narkotikamängden i Uppsala. Men nu har Karolinska institutet meddelat att de inte längre kan erbjuda analyser av proverna, och därför är det ännu oklart hur kommunens planer ska kunna genomföras.
– Vi har sökt projektmedel från Folkhälsomyndigheten men fått avslag. Så nu har vi inte tiden som räcker till för att göra detta, vilket vi är väldigt besvikna över, säger Olof Beck, professor i toxikologi på Karolinska institutet.
– Över 50 kommuner har varit intresserade, det behöver ordnas något slags övergripande system. Sjukhuset kan ju inte själva satsa pengar på att inspektera Sveriges avlopp, säger Olof Beck.