Klottrets huvudstad?
Är Uppsala klottrets huvudstad? Det hävdar i alla fall Conny Carlsson, fältassistent i Stockholm som vid sitt första besök i Uppsala chockerades av allt klotter i staden.
Roger Nyman sanerar i korsningen vid Geijersgatan-Götgatan.
Foto: Rolf Hamilton
- Det ser illa ut, som det såg ut i Stockholm 1982. Det är inte såhär man jobbar 2009, säger han.
Enligt Conny Carlsson var mycket av det klotter han observerat i Uppsala gammalt och säger att man borde bli bättre på att snabbt åtgärda nytt klotter så att gärningsmännen inte får en chans att visa upp för kompisar vad de åstadkommit.
- I många storstäder jobbar man effektivt med att snabbt ta bort klotter. I Stockholm finns en driftcentral dit man kan ringa och anmäla nytt klotter, driftcentralen vidarebefordrar sen informationen och ser till så att klottret saneras. Ambitionen är att det ska ske inom 24 timmar, säger han.
På kommunen värjer man sig mot kritiken. Uppsala har blivit bättre på att sanera klottret, kostnaderna har i takt med preventiva insatser minskat och anmälningsbenägenheten har ökat.
Sen ett år tillbaka driver kommunen ett samarbete med fastighetsägare och statliga verk för att allt klotter ska saneras inom 48 timmar.
- Det är bra att många vill mobilisera. Om man sanerar ofta så blir det mindre roligt att klottra, säger Karin Åkerblom på kommunledningskontoret.
Hon har under cirka ett år samordnat arbetet för att kommunens egna kontor och stora fastighetsägare ska hålla staden klotterfri. Och det har enligt deras egna mätningar gett resultat. Fastighetskontoret minskade 2008 sina kostnader för klottersanering från 2007 års 692 000 kronor till 471 000 kronor. Uppsala Vatten och Avfall minskade sina kostnader under 2008 med 169 000 kronor.
Conny Carlsson lovordar de nya initiativen men tycker inte att det han har sett stämmer in på de bild som kommunen ger av situationen.
- Jag har sett taggar i Uppsala (klottrarens signatur, reds. anm.) som är från 2007 då håller ju inte argumentet med att det ska saneras inom 48 timmar, säger han.
Uppsala Kommun bedriver samarbetet för bättre klottersanering med ett 30-tal fastighetsägare, företag och organisationer. Alla har gått med på att göra sitt bästa för att klottret ska försvinna så snabbt som möjligt, men Karin Åkerblom påpekar att det inte går att tvinga någon att bekosta sanering som för små fastighetsägare och bostadsrättsföreningar kan upplevas som tunga utgifter. Conny Carlsson är av en annan åsikt. Han säger att det är en myt att sanering är dyrt.
- Att sanera ett par kvadratmeter klotter behöver inte kosta mer än ett par hundralappar. Man borde lära folk att det inte är så dyrt att sanera, säger han.
Kommunen har en valmöjlighet att hålla Uppsala fritt från klotter, hävdar Conny Carlsson.
- Det handlar om en politisk vilja och att man prioriterar vad som är viktigt för Uppsala. Kommunen har pengar, det är bara en fråga vad man vill lägga dem på, säger han.
Förra veckan lyckades polisen gripa två ynglingar som var i full färd med att klottra längs Bärbyleden. De ertappades på bar gärning. 2007 tog polisen i Uppsala emot 701 anmälningar om klotter. Under 2008 fördubblades den siffran. Enligt Roger Hellström på Citypolisen håller sig dock klottrandet på en konstant nivå. I stället är det förenklade rutiner för att anmäla klotter som gjort att fler hör av sig till polisen.
Under våren och sommaren ska Uppsalapolisen genomföra ett antal klottersatsningar mot områden där man vet att det förekommer mycket skadegörelse. Problemet är bara att för att få fast en klottrare måste brottet i princip avslöjas på bar gärning och det är svårt för polisen att binda gärningsmännen till mer än ett brott i taget.
- Vi är medvetna om problemet men det är svårt att göra någonting åt, säger Roger Hellström.
Ann-Christine Dahlén, samordnare för Brottsförebyggande rådet i Uppsala, håller med om att den bästa brottsförebyggande åtgärden är snabbsanering. Klotter föder klotter, säger hon. Men bilden av klotterproblemen i Uppsala som Conny Carlsson ger tycker hon är missvisande.
- Jag har varit runt mycket i Sverige och tycker inte att det är värre i Uppsala än i andra städer. Vissa kommuner slår sig för bröstet och hävdar att de är väldigt duktig på att hålla klottret borta men då har de kanske stora problem med annan skadegörelse. Det önskvärda vore naturligtvis att ha en person som jobbar heltid med klotterfrågor på kommunen och en som gör det på polisen, men det är ju en fråga om resurser, säger hon.
Så jobbar vi med nyheter