Klottrare har allt oftare börjat skriva sina budskap på gågatan i city. "Det är olyckligt", menar Lisa Thörn, VD för Uppsala Citysamverkan.
– De triggar varandra.
Lisa Thörn är VD för Uppsala Citysamverkan. Hon berättar att olika avsändare har fått för vana att skriva ut sina meddelanden på Uppsalas gator – när en gör det kommer någon annan och fyller på. Den nyaste vågen av klotter står veganer och djurrättsaktivister bakom, men är bara en av flera avsändare som förmedlar sina budskap genom gatuklotter.
– Vi förstår att man vill framföra sin åsikt, men man kan hitta ett annat sätt. Gågatan är inte en godkänd marknadsplats där man kan skriva ut sina meddelanden. Det är väldigt olyckligt när vi jobbar med att försköna, förbättra och skapa en trygg stadsmiljö och så blir det nedklottrat så här, säger Lisa Thörn.
Att klottra på gator är olagligt, men också dyrt att åtgärda. Under torsdagsmorgonen ska allt klotter ha tvättats bort av kommunens klottersanerare och fastighetsägarna själva. Dels är det fastighetsägarna som betalar för saneringen, men skattebetalarna står också för en del av notan.
Budgeten för klotter i Uppsala kommun är 1,5 miljoner kronor. Enligt Peter Nilsson, områdeschef för gata och trafik i kommunen, har man under flera år noterat att klottret i stan ökar med ungefär 25 procent under somrarna. Det Lisa Thörn har märkt den senaste tiden är framför allt att fler väljer att klottra på gågatan i stan.
Lisa Thörn, VD för Uppsala Citysamverkan, förstår att man vill uttrycka sina åsikter. "Man måste förstå att gågatan inte är en godkänd marknadsplats där man kan skriva ut sina meddelanden", säger hon.
– Det kan inte fortsätta. Det är inte roligt när vi gör fint på Stora torget och runtom i stan för att det sedan blir klottrat och förstört. Det går så mycket pengar åt att ta bort, som hade kunnat gå till annat mycket roligare, säger hon.
Lösningen på klottret tror Lisa Thörn är att ta bort det som tillkommer så fort som möjligt, för att inte andra ska lockas att klottra.
Det finns en rutin hos både kommun och fastighetsägare sedan många år tillbaka, där målet är att klotter ska tas bort inom ett dygn.
De flesta som passerar tycks inte lägga märke till klottret, men en del vänder på huvudet eller stannar upp för att läsa.
– Jag har inga problem med det. På ett fönster hade det förstört mer, men jag tycker absolut att man ska få ha en dialog med sina medmänniskor så här, säger en förbipasserande.
"Ur konstperspektiv kan det vara jättefint", säger Livia om klottret. "Men på gatorna är det inte så snyggt", tillägger Frida.
Åsikterna kring klottret varierar bland Uppsalaborna. Vissa tycker att det beror på vad det är som har klottrats ner och vad avsändaren vill förmedla. Andra menar att budskapet inte spelar någon roll alls.
– Jag tycker att det är lite småtråkigt. Det blir ju klotter oavsett budskap. Det irriterar mig mer än vad budskapet går in, säger Tina Södergren som får medhåll från mamma Maria.