Lina är gravid i åttonde månaden. Hon har känt stor stress under graviditeten på grund av fakturan och mejlen från kliniken om att betala direkt för att slippa att Kronofogden blir inblandade.
"Tro mig, jag kommer inte vara lika tolerant den här gången. Du har en dag på dig att betala fakturan eller ta bort recensionen, annars skickar jag det här till Kronofogden."
Så skriver en skönhetsklinik i Uppsala i ett mejl till en kvinna vi kallar Lina, när hon för andra gången publicerar en negativ recension om kliniken på Google och ger dem det lägsta betyget: en stjärna. Beloppet som kliniken krävde henne på? En halv miljon kronor.
I skönhetsbranschen där Uppsalakliniken verkar är ryktet avgörande för att locka nya kunder. För de som väljer att genomgå riskfyllda ingrepp finns det inte mycket annat att gå på än den bild som förmedlas i form av recensioner och rekommendationer. UNT har pratat med åtta kvinnor, ovetande om varandra, som alla opererats på kliniken.
Flertalet av dem berättar att de valde kliniken tack vare deras nästintill uteslutande femstjärniga omdömen på Google. Men när kvinnorna blev missnöjda med sina resultat eller behövde stöd i eftervården upplevde de att kliniken försökte tysta dem och hängde ut dem på nätet.
En av kvinnorna är Lina.
Det hela började för ett och ett halvt år sedan när Lina bestämde sig för att operera sina bröstvårtor. Hon hade alltid känt att något var fel då hennes bröstvårtor sedan födseln varit inåtvända.
När Lina först kom i kontakt med kliniken hade de bara femstjärniga recensioner på nätet och i sociala medier och allt verkade bra. Lina berättar att hon kände sig bekväm under konsultationen. Kort efter operationen märkte Lina dock hur bröstvårtorna hade vänts inåt igen.
Nu berättar hon att hon lever med ständig smärta, men vet inte varför.
– Allt jag ville var att se normal ut, men nu har jag skadats och fått både ärr och smärtor, säger hon.
UNT har läst delar av Linas journal, där en utomstående läkare skrivit att det är "omöjligt att säga vad för typ av skada i brösten som uppstått" men att det finns tecken som "talar för nervsmärta".
Detta blev starten på ett långt efterspel mellan kliniken och Lina. I månader pågick en mejlväxling där de anklagade varandra för att vara otrevliga och hotfulla. Det var framför allt Lina som sökte kontakt eftersom hon var orolig och besviken på resultatet av sin operation.
Drygt ett halvår efter operationen upphörde kontakten med kliniken efter ett mejl från läkaren där läkaren skrev att de hade nått "slutpunkten" och att de inte skulle svara henne igen.
I början av juni i år skrev Lina sin första negativa recension om kliniken på Google.
Kort därefter sökte kliniken kontakt med Lina och meddelade att hon brutit mot ett sekretessavtal som förhindrade henne att prata om både operationen och kliniken. Om hon inte tog bort sin recension inom 24 timmar skulle hon få en faktura på en halv miljon kronor som skulle betalas omedelbart.
Lina lät recensionen vara kvar och betalade inte fakturan. I stället ifrågasatte hon vilket sekretessavtal de hänvisade till, och fick då avtalet skickat till sig. Hon såg sin signatur längst ned, men menar att hon aldrig har sett avtalet tidigare.
I avtalet står det tydligt vad konsekvensen av att yttra något om kliniken är – en halv miljon kronor ska omedelbart betalas till dem.
Enligt Lina har hon bara skrivit på ett papper hos kliniken och det gällde en patientförsäkring. Hon minns det som ett A4-papper på svenska. Sekretessavtalet är fyra sidor och skrivet på engelska.
Ingen av de andra sju kvinnorna som UNT pratat med har hört talas om eller skrivit på något sekretessavtal.
Recensionen Lina skrev i juni i år försvann från Google, och i juli skrev Linas man en ny. Då fick Lina ännu ett mejl med fakturan och att hon hade en dag på sig att betala. Men Lina stod fast vid att inte ta bort recensionen och inte betala.
Detta mejl från kliniken hamnade i Linas inkorg i sommar, när kliniken hävdade att hon brutit mot sekretessavtalet för andra gången.
När UNT söker kliniken för att fråga varför de kräver Lina på en halv miljon kronor svarar klinikchefen först via telefon att de skrev avtalet med Lina för att de kände på sig att hon var en "väldigt speciell person" och att de ville undvika att hon skulle smutskasta kliniken offentligt.
Dagen efter UNT:s samtal med klinikchefen gick kliniken in på Google och svarade Lina öppet på hennes recension att anledningen till avtalet var att de "misstänkte labil personlighet" men att de tyckte synd om henne och ville hjälpa henne.
Lina har vänt sig till tillsynsmyndigheten Ivo med en så kallad upplysning och anmälde kliniken även till Konsumentverket, vilket inte ledde någonstans.
Hur de ser på rimligheten i att kräva en patient på en halv miljon kronor kommenterar inte kliniken. De bekräftar däremot i ett mejl att ingen annan patient har skrivit på ett sekretessavtal.
UNT har låtit Torbjörn Ingvarsson, professor i civilrätt på Uppsala universitet, läsa igenom hela avtalet. Han säger att avtalsfriheten är långtgående i Sverige.
– Det är väldigt lite som är förbjudet att avtala om.
Kan man avtala bort sin möjlighet att klaga offentligt på nätet?
– Det är fullt möjligt, men någonstans kolliderar det såklart med rätten att uttala sin mening.
Torbjörn Ingvarsson, professor i civilrätt på Uppsala universitet, reagerar inte bara på betalningskravet, utan hela upplägget. "Det ser ut att vara tydligt inspirerat av amerikansk praxis eller liknande. Konstruktionen ser ut att vara helt främmande för den svenska marknaden", säger han.
Han reagerar starkt på villkoret att kliniken har omedelbar rätt till en halv miljon kronor om avtalet bryts, oavsett till vilken grad kliniken tar skada, i det här fallet av en negativ recension.
– Utan att ha all fakta är det svårt att uttala sig med säkerhet, men det är i grunden ett försök att missbruka avtalsfriheten. Att avtalet innehåller oskäliga villkor är helt uppenbart, säger han och tillägger att han inte tror att den delen av avtalet skulle hålla i domstol.
Torbjörn Ingvarsson har inte sett den här typen av avtal tidigare i konsumentrelationer. Inte heller Erika Herrlin, konsumentvägledare på Konsumentverket, känner till att sådana sekretessavtal förekommer.
– Det skulle kunna vara något nytt eller fler som tar efter, säger hon och fortsätter:
– Man får inte ta bort konsumentens rätt att klaga på en dåligt utförd tjänst. Konsumenten har alltid rätt att klaga, och då måste man kunna nämna företagets namn. Om man går till exempelvis Allmänna reklamationsnämnden blir det offentlig handling.
"Jag har faktiskt aldrig hört talas om ett sådant här avtal", säger Erika Herrlin, konsumentvägledare på Konsumentverket. Detta är något hon och hennes kollegor bör hålla ögonen öppna för, menar hon.
Nu är Lina gravid, och med ett beräknat förlossningsdatum som kommer närmare växer hennes oro för hur det ska gå att amma med bröstvårtor som återigen är vända inåt och dessutom gör ont.
I början av augusti fick Lina ett meddelande från Kronofogden att skönhetskliniken tagit vidare kravet på en halv miljon dit.
Men efter att UNT börjat söka kliniken för en intervju kom ett nytt besked från Kronofogden – kliniken hade återkallat kravet.
Dagen innan kravet drogs tillbaka skrev kliniken i ett mejl till UNT att "personen har brutit avtalet och det fyller därför inte längre någon funktion. Vi har som extra försiktighetsåtgärd därför annullerat avtalet."
Tipsa oss!
Vill du tipsa oss om dina erfarenheter av skönhetsbranschen? Mejla UNT: 72018@unt.se