Klimatsatsning ger mer pengar till SLU
Såväl rektor som forskare har märkt av ett ökat intresse för forskningen vid Lantbruksuniversitet i Uppsala. - Vi förväntar oss ordentligt ökade anslag redan till hösten, säger rektor Lisa Sennerby Forsse.
- Klimatforskningen kom upp på agendan på riktigt först 2007. Än har det gått för kort tid för att hinna söka och få pengar för forskningen, men vi tror att vi kommer att märka av förändringar i höst, säger rektor Lisa Sennerby Forsse.
På SLU forskas det bland annat på hur klimatförändringarna påverkar biologisk mångfald, jordbruk och skog. SLU:s forskare ligger också i framkant när det gäller utvecklingen av miljövänliga alternativ till fossila bränslen.
En av dem är Pär Aronsson, docent, som arbetar med bioenergi och forskar om bland annat energiskog. Han berättar att hans forskning alltid haft ett stort intresse hos allmänheten, men att han under de senaste två åren märkt en ökad uppmärksamhet från statliga tjänstemän.
- De vill veta vad vi håller på med så att de inte missar tåget. Det finns ett seriöst engagemang, och många vet att de måste göra någonting men vet inte vad de ska göra, säger han och understryker att det är nödvändigt att med en hög trovärdighet för att få gehör för sin forskning.
Också han tror att det ökade intresset och förtroendet för forskningen beror på att klimatforskningen fått ett stort utrymme i media.
- Det är ett rimligt antagande. När media lyckas presentera ett hot blir forskarna synliga och vinner då automatiskt trovärdighet, säger Pär Aronsson.
Han får medhåll av kollegan Lars Bergström, professor inom vattenvård vid SLU.
- Media styr folkopinionen som i sin tur styr den politiska agendan, säger han och påpekar att det är ett demokratiskt problem, säger Lars Bergström.
- Forskning som går emot de politiska etablissemanget hörsammas inte. Dessutom är det ofta så att de som uttrycker sig starkast i miljöfrågorna vet minst om det, men får mest utrymme i medierna eftersom klara besked säljer mer. Men ju större kunskap man har desto mindre kategorisk kan man vara, säger Lars Bergström.
Han har, till skillnad från Pär Aronsson, uppfattat ett minskat förtroende för sin forskning. Själv tror han att det beror på hans kritiska inställning till ekologisk odling, en inställning som "inte följer det politiskt korrekta" som han själv uttrycker det.
- Forskare förväntas vara sakkunniga men även de kan ha fundamentalt olika uppfattningar, säger Pär Aronsson.
Pär Aronsson och Lars Bergström är ändå eniga om att överbefolkning och vattenbrist på grund av klimatförändringar just nu verkar vara de två största problemen inför framtiden. De tror, liksom de flesta av världens forskare, att klimatförändringarna är orsakade av människan.
- Oavsett vad man väljer att tro på så behöver vi ju kunskap, säger rektor Lisa Sennerby Forsse.
Så jobbar vi med nyheter