– Vi ser nu att björken blommar ungefär två veckor tidigare än på 1970-talet. Samtidigt gör mildare höstar att blomningen för gräs kan pågå längre, och gräsen kan till och med blomma om. Den här säsongen började hasseln blomma redan före nyår. Vad vi känner till så har det inte hänt under 1900-talet, säger Kerstin Alm Kübler, intendent på Naturhistoriska riksmuseet.
Samtidigt har nya arter, som har visat sig vara ett stort gissel för allergiker på kontinenten, börjat uppträda i södra Sverige. Malörtsambrosia är den mest kända. Den blommar sent, vilket gör att pollensäsongen kan förlängas rejält in på hösten om den på allvar får fäste i Sverige. Hittills har enstaka bestånd rapporterats från Skåne, men på 10–25 års sikt har den potential att etablera sig också i Uppsalatrakten.
– Den risken är väldigt stor. Därför är det mycket viktigt att hålla koll på och utrota de populationer som dyker upp. Då kan man med ganska snabba åtgärder utrota dem, säger Lars Andersson, professor i ogräsbiologi och ogräsreglering vid Sveriges Lantbruksuniversitet.
Malörtsambrosian har två infartsvägar till Sverige. Dels kommer frön som förorening i fågelfröblandningar. Det kan ge upphov till enstaka bestånd i trädgårdar eller på soptippar. Dels finns malörtsambrosia i norra Tyskland. Den kan sprida sig på naturlig väg till södra Sverige. Hittills har klimatet och dagslängden stoppat spridningen i Sverige. Den blommar inte förrän dagarna blir kortare på hösten och då hinner den inte sätta frön innan frosten kommer.
– Men får vi hela tiden in nya växtindivider sker successivt en anpassning till vårt klimat. Och där finns en risk, särskilt med tanke på klimatförändringarna, säger Lars Andersson.
Det är dock inte bara allergisäsongen som förlängs. Det är också fler som blir allergiska.
– Andelen vuxna som har allergisk rinnsnuva har ökat från 20 till 30 procent mellan 1990 och 2008. Det är en ganska stor ökning, säger Christer Janson, professor och överläkare i lung- och allergisjukdomar vid Akademiska sjukhuset.
Vad som orsakar ökningen finns det olika hypoteser om, men inget tydligt svar.
De allra flesta får lindring av receptfria medel, som antihistamintabletter. Har man svåra problem, som gör att man inte orkar jobba, att det går dåligt i skolan eller så att man inte kan vara ute och röra på sig, trots att man tagit vanlig allergimedicin, kan man bli hjälpt av en vaccinationskur, så kallad hyposensibilisering. Vaccination finns i dag för träd- och gräspollen. Ska man få varaktig effekt behöver man gå igenom hela kuren som tar 3–5 år. För gräs finns också behandlingen i tablettform. Liknande behandling finns också för svår allergi mot bi, geting, kvalster hund och katt.
– Det går att hjälpa nästan alla. Det är alldeles för många som lider i onödan under pollensäsongen, säger Christer Janson.
Hur många som får tillgång till vaccionationen varierar i olika delar landet. Uppsala ligger här någonstans i mitten. Varje år inleder man vaccinationskurer för 120 nya patienter vid Akademiska sjukhuset. Christer Janson säger att man försöker ta hand om alla dem som får remiss till allergikliniken, men han tror att fler skulle ha nytta av kuren än de som får den i dag.
Palynologiska laboratoriet vid Naturhistoriska riksmuseet gör pollenprognoser i princip varje vardag. Just nu raåporterar de måttliga halter av sälg- och almpollen i Stockholm och Uppsala. Risken att almpollenhalten ska nå höga nivåer under helgen bedöms som över 50 procent.