Vad händer med klotterhuset på Östra Ågatan?

I många år har det kulturminnesmärkta 1800-talshuset mitt i Uppsala varit nedklottrat och förfallet. Men nu ska här bli lägenheter.

Huset på Östra Ågatan ligger i Uppsalas kulturkvarter, men har under lång tid varit så förfallet att det har varit svårt att se dess kulturvärde.

Huset på Östra Ågatan ligger i Uppsalas kulturkvarter, men har under lång tid varit så förfallet att det har varit svårt att se dess kulturvärde.

Foto: Åsa Karlsson

Uppsala2025-02-02 20:00

Nyheten i korthet

  • Det kulturminnesmärkta 1800-talshuset på Östra Ågatan i Uppsala, känt för sitt klotter, ska omvandlas till lägenheter av fastighetsägaren Gillöga AB.
  • Renoveringen kommer att återskapa 1800-talskänslan, inklusive gamla kakelugnar, och resultera i 17 lägenheter fördelade på fyra hus.
  • Gillöga AB kritiserar kommunen för den långa utredningstiden som gjort att fastigheten förfallit ännu mer. Men Uppsala kommun menar att det är fastighetsägarens ansvar att sköta sina fastigheter.

Många vet vilket huset är. 1800-talshuset på den lilla stumpen av Östra Ågatan som går mot Linnégatan, det som är helt täckt med klotter. Trots att det har ett av stans mest attraktiva lägen, står det övergivet sedan länge. Men nu omgärdas huset av byggnadsställningar, så någonting är på gång.

För sex år sedan skrev UNT om huset då kommunen utredde om huset skulle rivas och byggas om till fyravåningshus. Per Lundgren, bebyggelseantikvarie på Upplandsmuseet, upprördes över förslaget till ny detaljplan och museet jämförde förslaget med de stora rivningarna av gamla hus på 1960-talet.

Länsstyrelsen hade också synpunkter på detaljplanen eftersom bebyggelsen utgör Uppsalas sista bevarade sammanhängande stadsmiljö från äldre tider, på östra sidan Fyrisån. Det blev till slut ingen rivning och nybygge för fastighetsägaren Gillöga AB.

undefined
Huset vid Östra Ågatan fick stående träpanel på 1980-talet. Länsstyrelsen hindrade en rivning av huset som nu totalrenoveras i stället.

Joakim Holgersson är delägare på Gillöga AB, som köpte huset och ytterligare tre hus som är från 1800-talet redan 2014.

– Tanken med köpet var och är att förädla fastigheten och återskapa någonting bestående av dessa hus som över tid har förvanskats och fått stå och förfalla.

De fyra husen ligger i samma kvarter och består förutom av det nedklottrade huset från 1859, även av ett hus mot Svartbäcksgatan och av ett större och ett mindre gårdshus. Efter att kommunen utrett i flera år har nu fastighetsägaren fått tillstånd att börja renovera och bygga om. De har bland annat fått tillåtelse att göra vissa mindre förändringar och återskapa 1800-talskänslan.

undefined
Fasaden på huset på Östra Ågatan har genom åren blivit allt mer vandaliserad.

– Fasaderna renoveras och putsfasaden återskapas. Invändigt totalrenoverar vi huset med nya planlösningar som är anpassade efter husets stomme då insidan förstörts och förvanskats. Vi plockar fram den ursprungliga takhöjden och kommer att skapa lägenheter med gamla kakelugnar, vilka är en av de få saker som antikvarierna har hittat som är värda att bevara, säger Joakim Holgersson.

Det blir 17 lägenheter i de fyra husen. I huset på Svartbäcksgatan kommer det fortsätta att vara butiker och restauranger på nedre botten.

– Efter sommaren 2024 fick vi besked att vi fick börja bygga och vår förhoppning är att ombyggnaden är klar 2026, säger Joakim Holgersson.

undefined
Byggställningarna utanför det gamla q-märkta huset på Östra Ågatan vittnar om att det kommer börja hända saker med huset.

– Det är med sorg vi ser hur ett så fint kvarter kan låtas stå och förfalla och förvanskas så pass som det har gjort, men vi är glada över att vi nu får möjligheten att ta hand om fastigheten och återställa husen och skapa lägenheter som kan vittna om husens historia.

Menar ni att det är kommunens fel att huset fått stå och förfalla?

– Ja, vi tycker att det tog alltför många år för utredningen, givet husens dåliga skick. Kommunen hade kunnat prioritera detta, eftersom husen ligger mitt i stadskärnan. 

Johan Nilsson, områdeschef på plan- och byggavdelningen Uppsala Kommun håller inte med om att detta projekt tog väldigt lång tid.

– Det kan ta från sex månader upp till tio år att ta fram en ny detaljplan. I det här fallet var det ett kulturminnesmärkt hus där det fanns stora värden att bevara och många instanser som hade åsikter.

undefined
Johan Nilsson är områdeschef på plan- och byggavdelningen på Uppsala kommun.

Finns det inte risk att hus står och förfaller under de här processerna?

– Det är fastighetsägarens ansvar att sköta sin fastighet. Man kan ju använda och sköta den under tiden man planlägger, där finns ingen motsättning.

Det håller Joakim Holgersson inte med om eftersom huset redan var fuktskadat, hade insektsangripna bjälklag och stora sättningsskador när de köpte det.

– Det huset krävde för stora åtgärder för att de skall vara tillåtna utan detaljplan och bygglov, så det enda rimliga var att vänta till dess beslut meddelats.

Kvarteret Leoparden

I kvarteret Leoparden vid Svartbäcksgatan fanns i början av 1800-talet en handelsgård som kring 1850 omvandlades till hantverksgård. I huset mot Östra Ågatan fanns under en period ett snickeri.

På 1920-talet revs flera gårdshus och ersattes av ett nytt affärs- och verkstadshus, efter ritningar av stadsarkitekt Gunnar Leche.

På 1940-talet gjordes en ombyggnad av huset mot Östra Ågatan och en befintlig portgång stängdes. Huset har senare klätts med grov träpanel.

Källa: Uppsala kommun

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!