Få som besökt Akademiska har kunnat undvika den höga byggnaden som vuxit upp ett stenkast från sjukhusområdets entré. Spetsiga former och mycket glas bryter bjärt av mot övrig arkitektur. Här ska Uppsalas psykiatri som idag är spridd på över 20 olika ställen i stan samlas under ett tak.
– Vi blir en naturlig del av vården vid Akademiska sjukhuset och vi kommer att ligga mitt i porten mot staden. Det finns en symbolik i det. Vi vill skapa en vård som är öppen och tillgänglig, säger Åsa Hagberg som är divisionschef för psykiatrin.
Besökarna får ta rulltrappan för att nå receptionen som ligger i en stor ljusgård mitt i bygganden. Här finns också ett folkbibliotek och en restaurang öppen för alla. Ovanför ligger avdelningarna, en på varje våning. Att ligga nära den somatiska sjukvården är viktigt ur flera aspekter. Psykiskt sjuka har fler folksjukdomar än andra grupper.
– Så vi kommer enkelt att kunna kontakta olika specialister som kan besöka våra patienter. På samma sätt kommer vi att kunna hjälpa den somatiska vården. Många som hamnar på sjukhus drabbas av kriser och där är vi specialister, säger Åsa Hagberg.
I och med att både akut-, öppen- och slutenvården samlas på samma ställa kommer de att kunna samarbeta på ett helt annat sätt än i dag.
– Vi räknar med att skapa nya vårdprocesser och gemensamma rutiner. Det glapp som i dag riskerar att uppstå när en patient går över från sluten till öppenvård försvinner. Vi kommer att kunna påbörja den öppna vården redan innan patienten skrivs ut, säger Åsa Hagberg.
Den forskning som bedrivs vid Uppsala universitet ska också in. På sätt knyts forskningen naturligt till verksamheten. Bara rättspsykiatrin, unga vuxna och barn och ungdomspsykiatrin, Bup, kommer att ligga utanför huset.
– Det kan vara känsligt för ungdomar att ta kontakt med psykiatrin. Därför får unga vuxna och Bup nya, mer anonyma lokaler på stan.
En våning upp ligger den första vårdavdelningen. Här finns både behandlings- och patientrum. Totalt 102 patienter får tillgång till enkelrum med egen dusch och toa, och egen balkong. Patientrummen är placerade västerut mot åsen med utsikt mot träd och grönska för att skapa en lugnare miljö.
– Det blir en oerhörd skillnad. I dag bor många i dubbelrum, säger utvecklingschef Åsa Törnkvist.
Utrymmena på hela våningsplanet är väl tilltagna med två samlingsrum och två matrum. Tanken är att patienterna ska kunna välja om de vill ingå en större eller mindre gemenskap. Själva behandlingen ska ske i rum för enskild terapi eller gruppterapi, alla utrustade med modern it-teknik.
Personalen har sina arbetsplatser i gemensamma rum skilda från den övriga verksamheten. Det skapar flexibilitet, något som Åsa Hagberg tror kommer att påverkar behandlingsresultatet positivt.
Men det finns kritiska röster också. Riksförbundet för social och mental hälsa, Rsmh, anser att huset är för stort.
– Vi är oroliga för att en person som är psykotisk eller depressiv kan komma att känna sig skrämd av de stora dimensioner och ha svårt att ta sig till Psykiatrins hus. Som patient har man behov av att känna trygghet, säger länsordförande Ingor Lind.
Åsa Hagberg anser att brukarorganisationernas åsikter har varit viktiga under hela byggprocessen men tror att fördelarna med att kunna samarbeta överväger nackdelarna.
– Det ska dessutom finnas ett rum i entrén speciellt för brukarnas organisationer så att de kan bidra med stöd och hjälp och vi kommer att ha ledsagare som tar hand om och visar patienterna vart de ska gå, säger hon.