Vad gör att vi känner oss kissnödiga när blåsan är full, så att vi förstår att vi måste gå och tömma den?
Hur kan vi känna att morgonkaffet är brännhett och spotta ut det innan det skadar munnen och matstrupen?
Det här är vardagsfrågor där viktiga delar av svaren finns i de upptäckter som nu belönats med Nobelpriset i medicin.
– I urinblåsan sitter det receptorer som känner av när blåsan sträckt ut för att den fylls, och så blir vi kissnödiga. Dagens nobelpristagare var de första som hittade och beskrev dessa receptorer, säger Malin Lagerström, docent vid Institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet.
Hon leder själv en grupp vid Uppsala universitet som forskar inom ett angränsande fält. Hon undervisar också i smärta och känsel för biomedicin-, fysioterapi- och specialistsjuksköterskestudenter.
– Det vi gör är nära kopplat till pristagarna och deras upptäckter. Medan de har hittat receptorerna som känner beröring, brännande värme eller kyla i huden, jobbar vi med nervsignalerna därifrån upp till hjärnan. Hur kan det som receptorerna känner regleras och ledas upp till hjärnan, så att vi faktiskt spottar ut det kokheta kaffet? Vi kartlägger också vilka nervceller som förmedlar andra typer av intryck.
Malin Lagerström har träffat den ena av pristagarna, David Julius, på en vetenskaplig konferens. Hon beskriver både honom och Ardem Patapoutian som giganter inom fältet. Nobelkommittén har fattat ett bra beslut som gett dem priset i år, menar hon.
– Det här fältet är superspännande. Smärta är något som alla upplever, tyvärr en del på daglig basis. Att i framtiden hitta läkemedel som gradvis och finjusterat slår mot de receptorerna kan vara ett sätt att lindra långvarig smärta, som i dag är ett stort problem inom vården som vi inte har någon lösning på, säger hon.
Att läkemedlen inte slår ut receptorerna helt är viktigt, även om det skulle kunna låta som en enkel lösning att helt enkelt ta bort känslan av smärta.
– Smärtan gör ju att vi inte skadar oss. Utan smärta ökar vi kraftigt risken för att skada våra organ.
Ärligt, hade du tippat de här två som pristagare?
–Absolut! Grundforskning är centralt för att vi ska förstå hur både den friska och den sjuka människan fungerar.