"Man kan ifrågasätta om brottet är värt risken för gärningsmännen", säger Tobias Ahnlund vid Uppsalapolisen.
Foto: Adam Wrafter
Ett av landets mest kända kidnappningsfall gäller nu avlidne rappartisten Nils "Einár" Grönberg som 2020 tillfångatogs av bland andra ledaren för Vårbynätverket och krävdes på tre miljoner.
Att kidnappningar sker i Uppsala är ganska ovanligt. Men den senaste veckan har ett fall av människorov i Uppsala uppmärksammats i och med att sju personer åtalats för kidnappningen av en 17-årig Uppsalabo. Tobias Ahnlund vid Uppsalapolisen arbetade med att analysera hur de misstänkta gärningsmännen gick till väga i ärendet med 17-åringen.
Han menar att kidnappning, där någon kräver pengar för att frisläppa sitt brottsoffer, ofta är dömt att misslyckas.
– Gärningsmännen använder i allmänhet fordon för att transportera brottsoffret och en lokal där personen hålls fången. Dessutom behöver förövarna kommunicera för att efterfråga lösensumman. Allt det här lämnar spår som polisen kan följa och det gör att många fall klaras upp, säger Tobias Ahnlund.
Människorov i kombination med utpressning kräver enligt Tobias Ahnlund ofta planering och samarbete mellan flera gärningsmän. Och om många är inblandade blir brottet mer komplicerat att genomföra och upptäcksrisken ökar.
– Man kan ifrågasätta om brottet är värt risken för gärningsmännen, kommenterar han.
Vet du något fall där brottslingarna kommit undan med en lösensumma?
– Nej, i alla fall inte i något av de ärenden jag jobbat med, säger Tobias Ahnlund.
Han betonar att det finns ett mörkertal när det gäller människorov, framför allt när alla inblandade rör sig i kriminella kretsar. I sådana fall är det inte säkert att brottsoffret kontaktar polisen.
En färsk sammanställning från researchföretaget Acta Publica visar att det blivit vanligare med människorov, det vill säga kidnappning. Sedan 2015 har antalet domar i Sverige av oklar anledning mer än fördubblats, från ett tjugotal till ett femtiotal per år.
Till och med 2018 dömdes kring ett femtiotal personer årligen. Under åren därefter har antalet varit minst dubbelt så högt.
2011 hölls en kidnappad juridikstudent från Uppsala fången en vecka i ett hus i Robertsfors. Han drogades med sömnmedel innan han fördes från Uppsala.
Ett av de mest uppmärksammade ärendena av människorov i Uppsala inträffade 2011. Då kidnappades en juridikstudent i Luthagen av en 27-årig läkarstudent och dennes 24-åriga flickvän. Målet var att få fram pengar genom att utpressa juridikstudentens förmögna familj.
Kvinnan bjöd brottsoffret på middag och sövde honom med en köttfärspaj där hon smugit ner sömnmedel. Han transporterades till ett utkylt hus i Norrland där han hölls i en vecka innan förövarna greps. Både mannen och kvinnan fick tio års fängelse.