KI: Lägre lönekrav ger fler jobb

Trots goda tider kan det löna sig att hålla igen i den kommande avtalsrörelsen. Lägre löneökningar ger både fler jobb och lägre inflation, skriver Konjunkturinstitutet (KI) i sin lönebildningsrapport.

Uppsala2006-09-21 00:00
Vinterns stora avtalsrörelse, som berör 80 procent av alla löntagare och gäller lönerna för 2007—2009, kommer att få stor betydelse för samhällsekonomin, spår KI, som räknat på två alternativa löneökningstakter.
- Den lägre ökningen ger större utdelning på sikt i form av fler jobb och lägre priser, reallöneökningarna blir större, säger generaldirektören för KI, Ingemar Hansson.
Om lönerna stiger med i genomsnitt 3,5 procent per år under perioden kan den öppna arbetslösheten bli varaktigt lägre än 4 procent samtidigt som sysselsättningen hamnar nära 80-procentsmålet, enligt KI.
Det högre alternativet, 4,7 procents löneökningar, ger i stället en arbetslöshet som stiger till 5,7 procent och sjunkande sysselsättning, till 76,5 procent.

Ta sitt ansvar
Enligt KI handlar det om huruvida parterna tar samhällsekonomiskt ansvar. Det gjordes vid den förra stora avtalsrörelsen 2004, som gick snabbt och som hamnade inom de gränser som KI satt upp.
Då gick det största LO-förbundet Kommunal ut i konflikt och krävde fem procent för vissa låglönegrupper. Men avtalet slutade även där inom de ramar som satts upp.
— Vinsten då var att vi fick upp de lägsta lönerna genom höjda ingångslöner, men några fem procent fick ingen, säger Mats-Ola Hjelm, ombudsman för Kommunal i Uppsala län.
Han säger att medlemmarna nu haft reallöneökningar flera år i rad. Men något samhällsekonomiskt ansvar kan inte utlovas inför den kommande avtalsrörelsen.
— Vi kommer att få direktiv och gå igenom strategin snart. Men det är förstås våra kvinnodominerade låglöneyrken som kommer att ligga i fokus igen, säger Mats-Ola Hjelm.

Bättre utdelning
Konjunkturinstitutet ser till genomsnittliga löneökningar och ger sig inte in i diskussion om hur målen ska uppnås. Det vore att "sticka in huvudet i bikupan", enligt Ingemar Hansson.
— Att kollektivet tjänar på att hålla igen betyder ju inte automatiskt att individerna gör det, säger han.
På längre sikt, efter 2010, ger den lägre löneökningstakten ännu bättre utdelning för löntagarna, enligt KI. När jobben blir fler förbättras de offentliga finanserna, genom högre skatteintäkter och bland annat lägre utgifter för a-kassa. Det får löntagarna tillbaka genom sänkta skatter.
KI räknar med att löntagarkollektivet år 2015 vinner 7 500 kronor per år i real disponibel inkomst med det låga alternativet jämfört med det höga.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om