Kenyansk parlamentariker firar jul i Uppsala
Julius Mghanga Mwandawiro är hemma hos familjen i Uppsala över jul. Till vardags sitter han i Kenyas parlament. Trots korruptionsskandaler och en, enligt honom, bakåtsträvande president är han optimistisk vad gäller landets framtid.
— Det har varit en intressant och händelserik tid, men visst finns det en del jag saknar från Sverige, säger Julius Mghanga Mwandawiro.
Hustrun och barnen finns exempelvis kvar i Uppsala. De tre barnen ska alla få avsluta sina studier innan familjen flyttar efter till Kenya.
— Skolsystemet är bättre i Sverige och eftersom vi har möjlighet att träffa Julius ofta går det bra att leva så här en tid, säger Manga Mwandawiro.
Julius Mghanga Mwandawiro sitter i parlamentet som medlem i Forum for Restoration of Democracy-People. Partiet ingick inte i den vid valet segrande regnbågskoalitionen Narc men tillhörde samtidigt Kanupartiets starkaste kritiker. Vid valet för cirka tre år sedan satte Narcs seger punkt för Kanupartiets 39 år vid makten, vilket betraktades som en stor seger för mer demokratiska krafter. Vid tillträdet lovade den nya regeringen med president Mwai Kibaki i spetsen att prioritera demokratiutveckling och kampen mot korruption. Kenya hade länge tillhört ett av världens mest korrumperade länder.
Regeringens åtgärder belönades inledningsvis med mångmiljon lån från Världsbanken. Men ganska snart skakades regeringen av korruptionsskandaler.
— Det har blivit uppenbart att Kibaki inte är någon demokratins förkämpe utan en bakåtsträvare som mest är intresserad av att stärka sin egen makt. Bland folket på gatan är missnöjet stort. Förväntningarna på Kibaki var stora, säger Julius Mghanga Mwandawiro.
Vid en folkomröstning i slutet av november gick folkmajoriteten emot presidentens linje och röstade nej till en författning som det kenyanska parlamentet tidigare godkänt men som oppositionen hävdade skulle ge presidenten alltför stor makt. Kibaki sparkade som en följd sin regering och offentliggjorde i början av december en ny. Men flera föreslagna regeringsmedlemmar valde att tacka nej.
— De tyckte att Kibaki valt olämpliga personer som stod för nära honom själv. Oppositionen har krävt nyval och den politiska krisen är för närvarande djup, säger Mwandawiro, som trots missnöjet med Kibaki framhåller att en hel del positivt ändå har hänt i Kenya sedan valet.
— Folkomröstningen var en seger för demokratin. Den visade att folkets röst räknas trots problem med korruption och maktmissbruk.
— Situationen har även förbättrats vad gäller pressfriheten och den ekonomiska utvecklingen. Så det finns anledning att vara optimistisk. Även om det inte är Kibakis förtjänst, säger Mwandawiro.
Själv arbetar han som parlamentsledamot bland annat för allas lika rätt till utbildning och sjukvård. Han säger att det svenska systemet ofta får fungera som förebild.
— Ibland blir jag otålig när jag jämför med Sverige. Det kan handla om allt från hur man ser till att gator hålls städade till jämlikhet vad gäller skolgång. I Sverige är allt betydligt mer effektivt och välorganiserat.
Nått som är bättre i Kenya, enligt Mwandawiro, är dock det politiska engagemanget.
- Jag tror att det beror på att de flesta svenskar tar demokratin och de rättigheter som följer med det systemet för givet. Vi har fått kämpa i många år. Och kämpar fortfarande.
BAKGRUND/Kenya
1920 blev Kenya brittisk kronkoloni. Samma år organiserades proteströrelser mot jordövertagandena.
1957 fick den afrikanska befolkningen möjlighet att välja representanter till den lagstiftande församlingen och 1960 bildades Kanupartiet med Jomo Kenyatta som ledare. Kenya förklarades självständigt 1963 och Kenyatta blev landets president. Genom hela 1970-talet ökade Kenyattas envälde. När han dog 1978 blev den tidigare vicepresidenten, Daniel arap Moi, ny president. Enligt ett grundlagstillägg 1982 blev Kenya de facto enpartistat och kritiken mot regimen växte.
Vid valet i december 2002 vann Mwai Kibaki mot Kanus nye kandidat Uhuru Kenyatta, son till Jomo Kenyatta.
Kibaki betraktades av många ett mer demokratiskt alternativ. Men han har haft svårt att infria löften om krafttag mot korruption och folkomröstningen i somras om en ny författning blev ett stort politiskt nederlag för honom.
Källa: Utrikespolitiska institutet
Så jobbar vi med nyheter