Målet med minikärnkraftsreaktorer är att producera tillräckligt med el för att försörja omkring 55 000 hushåll. Planen är att den första prototypen ska vara klar om tre år och att den första reaktorn ska tas i bruk tio år senare
Idén om minikärnkraftverk har utvecklats av bland andra KTH-professorn Janne Wallenius, med förhoppningen om att på sikt kunna massproducera en kärnkraftsreaktor i miniformat som kan producera tillräckligt med el för att försörja omkring 55 000 hushåll. Planen är att den första prototypen ska vara klar om tre år och att den första reaktorn ska tas i bruk tio år senare, något som DN skrivit om tidigare. I en framtid när de kan serietillverkas uppskattas de kosta omkring två miljarder kronor.
Enligt Kristdemokraterna i Uppsala kan det här vara lösningen på framtidens elförsörjning. Nu föreslår partiet att kommunen utreder möjligheten att investera i ett eget minikärnkraftverk.
Jonas Segersam (KD) vill att Uppsala kommun utreder möjligheten att investera i ett eget minikärnkraftverk. Kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling (S) är dock inte imponerad av förslaget och menar att bara en utredning av frågan skulle vara "på gränsen till slöseri av skattepengar".
– Vi väcker den här frågan för att skapa lite debatt. Vi tycker dels att det är viktigt med klimatinsatser, dels med elförsörjning. För några år sedan lade MP ett omdebatterat förslag om kommunala vindkraftverk, som vi lyckades avstyra. Då tycker vi att vi kan prata om det här också, säger kommunalrådet Jonas Segersam som menar att det är orealistiskt att Sverige ska klara sig enbart på vind- och solenergi.
Men problemet i Uppsala är väl att det råder kapacitetsbrist i elnätet snarare än elbrist i sig. Löser man det genom minikärnkraftverk?
– Att det finns en begränsad kapacitet i överföreningen ger elbrist. I dag transporterar vi mycket el från norra Sverige. Med lokal produktion skulle vi slippa det. Om Sverige har en större elproduktion kan man även exportera el till andra länder, exempelvis till Tyskland som använder kolkraft.
Men Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande, tror inte på förslaget och menar att bara en utredning av frågan skulle vara "på gränsen till slöseri av skattepengar".
– Det här är fortfarande på forskningsstadiet och ingenting vi sysslar med i kommunen. Vi har inte brist i elproduktionen, utan i kapaciteten. Det är där problemet finns, särskilt kalla vinterdagar när alla ska ha el och värme samtidigt. Tack vare att Uppsala kommun, regionen och länsstyrelsen legat på kommer det ske en successiv utbyggnad av det nationella elnätet fram till 2030.
Kan det finnas en poäng med att vara föregångare i en sån här fråga?
– Nej, varför det? Sen finns det en politisk diskussion nu om kärnkraften och om den ska ersättas med något annat. Men det finns ingen anledning för oss som kommun att gå in och kasta pengar i den brasan.