Det visar forskare vid Uppsala universitet i en ny studie, som publiceras i facktidskriften Behaviour Research and Therapy. Studien är den första som på ett kontrollerat sätt prövat kbt vid ljudöverkänslighet.
– Resultaten verkar mycket lovande, men eftersom det är första gången som denna behandlingsmodell prövats behövs fler studier för att bekräfta och förfina den, säger psykologen Linda Jüris vid Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet.
Överkänslighet mot vardagsljud, så kallad hyperakusi, är inte ovanlig. Enligt en tidigare undersökning i Uppsala är mellan sex och åtta procent av alla vuxna känsliga för sådana vardagsljud som till exempel mobiltelefonsignaler, bestickskrammel om rinnande kranar.
– Någon bra behandling har inte funnits. Vanliga råd som att använda hörselskydd eller undvika obehagliga situationer kan visserligen lindra för stunden, men har på sikt visats ha rakt motsatt effekt och förvärra ljudkänsligheten, säger Linda Jüris.
Mycket av det undvikande beteendet och reaktionerna vid ljudöverkänslighet liknar det vid till exempel fobier. Det väckte tanken att psykologiska metoder som med framgång används för att behandla fobier också skulle kunna användas för att behandla ljudöverkänslighet.
– I detta ingår att påverka både personens tankar i mer realistisk riktning och det undvikande beteendet. Patienten får också lära sig en metod för att snabbt slappna av, som hjälper henne när hon gradvis och på ett kontrollerat sätt ska utsätta sig för ljud som uppfattats som obehagliga, säger Linda Jüris.
Studien omfattar 60 patienter i åldrarna 18 till 61 år, de flesta med mångåriga besvär av ljudöverkänslighet. Med slumpens hjälp delades de in i två grupper. Den ena fick direkt ta del av programmet med individuell psykologledd kbt-behandling. Den andra var en jämförelsegrupp som fick vänta på behandling till dess att den första gruppen var färdigbehandlad.
I båda grupperna genomgick patienterna tester av vilka ljud och ljudnivåer som väckte obehag och fyllde i frågeformulär som används för att mäta livskvalitet, oro och nedstämdhet.
Resultaten visade att patienterna direkt efter kbt-behandlingen förbättrats på nästan alla mått, både i jämförelse med sig själva före behandlingsstarten och i förhållande till patienterna i jämförelsegruppen.
Tröskelvärdet för när de upplevde obehag av ljud till exempel sänktes med mellan drygt 6 och nästan 9 decibel.
– Eftersom varje enhet på decibelskalan upplevs som en 10-procentig förändring av ljudnivån innebär dessa resultat avsevärda förbättringar av möjligheterna att utan besvär klara vanliga ljudmiljöer, säger Linda Jüris.
Efter att patienterna jämförelsegruppen behandlats visade även de liknande förbättringar, och i båda grupperna kvarstod förbättringarna ett år efter avslutad behandling. Då hade de till och med ytterligare något höjt tröskelvärdet för vilka ljudnivåer de klarade utan obehag.
– Det visar att kbt-behandlingen gav dem verktyg att själva gå vidare och allt bättre lära sig att hantera vardagsljuden, säger Linda Jüris.
Forskarna går nu vidare och prövar om samma typ av kbt-behandling i grupp kan ge lika goda resultat som när den ges individuellt. De planerar också att undersöka om den psykologiska behandlingen av ljudöverkänslighet kan ges över internet.