Kattallergi vanligt hos vuxna

 Allra störst är risken för dem som redan har någon annan allergi när de skaffar katt, i synnerhet om de låter katten vistas i sovrummet.
Det framgår av en europeisk studie som publiceras i den välrenommerade facktidskriften Journal of allergy and clinical immunology.
– Föräldrar oroar sig ofta för att deras barn ska bli allergiska om de skaffar katt. Våra resultat visar att det också finns skäl för dem själva att väga in allergirisken inför ett beslut att skaffa katt, säger docent Dan Norbäck vid Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset.

Han är en av de ansvariga för studien, som omfattar drygt 6 000 vuxna kvinnor och män från 28 europeiska orter, däribland Uppsala. Vid två tillfällen med nio års mellanrum besvarade de en mängd frågor om sin hälsa och livsstil, bland annat om innehav av katt.
De lämnade också prover för att undersöka förekomsten av så kallade allergiantikroppar i blodet.
Ingen av deltagarna var allergisk mot katt när studien påbörjades.
Vid uppföljningen nio år senare visade däremot proverna att 3,7 procent hade allergiantikroppar mot katt i blodet.

En närmare analys av vilka som blivit allergiska visar att kattallergi var nästan dubbelt så vanlig bland dem som hade skaffat katt efter det första undersökningstillfället jämfört med hos dem som inte hade katt vid något av de båda undersökningstillfällena.
– Det är dock värt att notera att inte en enda av kattägarna som vägrade att släppa in katten i sovrummet utvecklade kattallergi under de nio åren. Det tyder på att det krävs rätt höga doser av allergiframkallande ämnen från katt för att utveckla allergi, säger Dan Norbäck.
En särskilt utsatt grupp var kvinnor och män som redan hade astma eller någon annan allergi, i synnerhet allergi mot kvalster och timotej, när studien inleddes.

Av allergikerna som inte hade katt blev ändå var 14:e allergisk också mot katt. Av allergikerna som skaffade katt utvecklade var sjunde allergi mot sitt husdjur.
Att ha allergiantikroppar i blodet visar att man är allergisk, men innebär inte nödvändigtvis att man behöver ha påtagliga besvär av sin allergi.
– I vår studie rapporterade dock de, som under studiens gång utvecklat allergi mot katt, mycket oftare än övriga deltagare en rad olika besvär i samband med kontakt med djur. Allra vanligast var besvär från
näsan och ögonen, säger Dan Norbäck.