Katastroflarm en ovanlig åtgärd
Vid tisdagens svåra bussolycka utanför Uppsala drogs katastroflarm på Akademiska sjukhuset. Det är mycket ovanligt. Det har inte hänt sedan Flodvågskatastrofen.
Foto: Dick Pettersson
Det är dagen efter den svåra olyckan på väg 288 nordost om Uppsala. De ansvariga inom landstinget har redan haft en första genomgång av tisdagens dramatiska händelser.
- Jag förde anteckningar vid mötet. Vi kunde inte komma på något som vi borde ha gjort annorlunda. Räddningsarbetet gick väldigt bra, både ute på olycksplatsen och på sjukhuset, säger Fredrik Tedenlind.
Det finns tre olika beredskapslägen vid Akademiska sjukhuset:
Stabsläge: Här ingår kirurgläkare, medicinläkare, narkosläkare samt en sjuksköterska från akutmottagningen. De träffas för att bedöma läget, bland annat genom att inhämta mer information. Detta är oftast ett skede där man avvaktar. Ett larm om att ett flygplan inte kan fälla ut landningshjulen på Arlanda är ett sådant exempel.
Förstärkningsläge: Inga särskilt dramatiska händelser, kanske fem tio skadade väntas till sjukhuset. Vissa delar av sjukhuset förstärks, exempelvis akuten, operation och röntgen.
Katastrofläge: Mer eller mindre hela Akademiska sjukhuset involveras. Personal får inte gå hem, extrapersonal kallas in, planerade operationer skjuts fram och patienter skrivs hem. Intilliggande sjukhus larmas, ambulanser och helikopter från angränsande landsting kallas in.
Vid tisdagens svåra bussolycka gick katastroflarmet strax före sju på morgonen efter att larmcentralen SOS kontaktat akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset.
- Vi fick indikationer att det var något väldigt stort, två bussar som kolliderat. Det var bara att trycka på knappen, sen gick det väldigt fort, berättar Fredrik Tedenlind.
Växeln får till uppgift att ringa in ansvariga på olika enheter vid sjukhuset. Det är allt från köket till apoteket.
Sjukhusets ledningsgrupp sammankallas för att dra upp riktlinjerna för det fortsatta arbetet. Den regionala ledningsgruppen med Fredrik Tedenlind i spetsen, som har ansvar för samtliga sjukvårdsresurser inom landstinget, tar kontakt med andra sjukhus för att bistå Akademiska.
Vid tisdagens olycka kallades ambulanser in från Västmanland, Gävleborg och Stockholm för att täcka upp när 14 av landstingets 16 egna ambulanser deltog i räddningsarbetet på väg 288.
Kontakt togs också med Södersjukhuset och Karolinska sjukhuset för att få helikopterhjälp till olycksplatsen. Lasarettet i Enköping larmades där ett tiotal skadade från olyckan fick vård.
- För sjukvården var läget gynnsamt eftersom det var lugnt i övriga länet. Olyckan inträffade på morgonen vilket innebar att vi hade både nattpersonal och dagpersonal på plats på sjukhuset, berättar Fredrik Tedenlind.
Landstingen och sjukhusen övar regelbundet olika typer av katastrofscenarior. Vart fjärde år uppdateras katastrofplanen.
- En katastrofplan är som en handbok för alla inblandade. När larmet går vet var och en vad man ska göra. Och man ska alltid befara det värsta, sen får man tagga ned, säger Fredrik Tedenlind.
Så jobbar vi med nyheter