Karolina Hilding (fp) : Svårt bedöma vilka skolor som ska läggas ned
Betygen i Uppsalas grundskolor har blivit bättre men lärarna får stå tillbaka i löneutvecklingen. Samtidigt går pengar som kunde ha satsats på undervisningen till tomma skollokaler. UNT träffade Uppsalas kommunalråd Karolina Hilding (fp) för ett snack om skolan.
Foto: Rolf Hamilton
- Jag vill tro att det beror på att vi har en bra och välutbildad lärarkår som har uppfattat de signaler vi sänt ut om att kunskap är det viktigaste i skolan. Men jag tror inte att det är hela förklaringen. Fler faktorer kan spela in, men jag vet inte vilka.
Borde inte de bättre betygen synas i lärarnas lönekuvert?
- Jo.
Innebär det att ni kommer att gå Lärarnas Riksförbund, som kräver en lönehöjning på 3,5 procent i stället för 2,5 procent, till mötes?
- Jag som politiker ska inte lägga mig i lönerörelsen. Vi är inte okänsliga för deras krav. Men den som vill höja löner måste ju ta pengarna någonstans ifrån.
Tidigare har andelen Uppsalaelever som lämnat nian med godkänt i alla ämnen legat under rikssnittet. Detta trots att utbildningsnivån hos elevernas föräldrar är högre än rikssnittet. Vad tror du att det beror på?
- Jag tror inte att kunskapsmålet varit överordnat i skolan. I socialdemokraternas skolpolitik har skolan haft en väldigt spretig målbild och inte vetat vad den ska fokusera på.
Det problemet borde i sådana fall ha funnits i hela landet eftersom Sverige var s-styrt fram till i fjol. Vad är förklaringen till att just Uppsala varit sämre än landet i snitt?
- Jag vet inte. Delvis tror jag att det handlar om ledarskapet i skolan. Välutbildade rektorer är väldigt viktigt och i Uppsala har det funnits många förskollärare och fritidspedagoger som varit rektorer för grundskolorna. Ska vi satsa på ledarskap måste personer med rätt kompetens vara rektorer.
Uppsala står med tomma skollokaler som stjäl pengar från undervisningen. I år har grundskolan cirka 2 500 platser för mycket. Kommunen har i många år arbetat med en lokalutredning för skolan. När kommer den att leda till någon åtgärd?
- Till hösten 2008 är målet att lokaler inte ska stå tomma. Då ska vi inte lägga mer pengar på skollokaler än vi är tvungna till.
Hur tycker du att frågan om kostsamma skollokaler har skötts?
- Lokalutredningen är genomarbetad utredning och ger ett bra underlag. Samtidigt har den dragit ut på tiden men det beror på att det är svårt att bedöma vilka skolor som ska läggas ner. Till syvende och sist är det vi politiker som måste sätta ner foten.
Borde ni inte redan ha gjort det?
- Jo, men lite extra eftertanke kan vara bra för att få till ett beslut som inte behöver rivas upp.
Samtidigt som elevantalet minskar har ni öppnat för fler för friskolor. Hur ska de kommunala skolorna klara sig?
- De måste ha bra lärare, bra ledare och bra resultat. Då kommer eleverna att söka sig till kommunala skolor. Det här får alla att lyfta sig i håret och blir en sporre.
Lärartätheten är lägre i friskolor än i kommunala skolor och friskolorna har också en lägre andel lärare med pedagogisk högskoleexamen. Hur ser du på det?
-Jag tycker att det är ett problem. Det är oerhört viktigt att lärare har kompetens för vad de jobbar med. Men friskolereformen i sig säger ju inte att man ska ha outbildade lärare.
Finns det inte en risk för att fler friskolor innebär sämre utbildning för eleverna?
- Nej. Jag tror att det blir ett naturligt urval där de skolor med sämst resultat kommer att försvinna, oavsett om de är kommunala eller friskolor.
Ni vill införa ordningsomdömen i skolan. Hur ska ni undvika risken för godtycklig bedömning?
- Man kan alltid hävda att betygsättning är godtycklig. Visst kan det kanske vara en skillnad på att bedöma en elev i matte och i uppförande. Men det ska finnas klara kriterier och jag tror inte att det blir orättvist.
7,7
Så många lärare går per 100 elever i Uppsalas gymnasieskolor. Rikssnittet ligger på 8,3 lärare per 100 elever.
"Det är kanske inte fler lärare som behövs, utan att vi optimerar resurserna genom att satsa på de lärare vi har."
26,9
Så många barn går per årsarbetare på Uppsalas fritidshem, till skillnad från rikssnittet på 18,9 barn per årsarbetare.
"Vi jobbar på det, men hela tiden måste man ta pengarna någonstans ifrån. Jag kan inte svara på hur vi ska lösa det men det är absolut inte bra som det är i dag."
FAKTA
Namn: Karolina Hilding
Aktuell: Som kommunalråd i Uppsala med ansvar för skolfrågor.
Ålder: 37
Familj: Man och barn.
Bakgrund: Politiskt aktiv för folkpartiet i Gävle sedan 1986. Fick sitt första politiska uppdrag i Uppsala 2001. Sedan valet 2006 tjänstledig från arbetet som barnmorska på Akademiska sjukhuset för att jobba som kommunalråd.
Utgångsbetyg: Strax över medel. "Jag höll på med politik och hade inte tid för skolan."
Bästa ämne i skolan: Samhällskunskap
Värsta ämne i skolan: Matematik
Viktigaste enskilda skolfrågan: Att skolan ska lära ut kunskap.
Namn: Karolina Hilding
Aktuell: Som kommunalråd i Uppsala med ansvar för skolfrågor.
Ålder: 37
Familj: Man och barn.
Bakgrund: Politiskt aktiv för folkpartiet i Gävle sedan 1986. Fick sitt första politiska uppdrag i Uppsala 2001. Sedan valet 2006 tjänstledig från arbetet som barnmorska på Akademiska sjukhuset för att jobba som kommunalråd.
Utgångsbetyg: Strax över medel. "Jag höll på med politik och hade inte tid för skolan."
Bästa ämne i skolan: Samhällskunskap
Värsta ämne i skolan: Matematik
Viktigaste enskilda skolfrågan: Att skolan ska lära ut kunskap.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!