Paneldebatten rör den så kallade fjärde generationens kärnkraftteknik och dess roll i världen.
– Det kommer förmodligen att pratas om det globala energibehovet och det monumentala problem som mänskligheten står inför, säger Ane Håkansson, professor i tillämpad kärnfysik i Uppsala.
För tre år sedan storsatsade Vetenskapsrådet på forskning om kärnkraft, bland annat i projektet Genius. Senast i höst behövs besked om nya pengar, annars riskerar projektet att förtvina, uppger Ane Håkansson.
– Vi vill se en mer utarbetad strategi från regeringen och Vetenskapsrådet, säger han.
Om det inte kommer pengar i höstens forskningsproposition varnar han för att flera unga forskare kommer att söka sig annan sysselsättning.
Uppsala universitet, Chalmers och Kungliga tekniska högskolan deltar i projektet Genius om den fjärde generationens kärnkraftteknik. 2009 fick projektet 36 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för fyra års forskning. Genius har byggts ut med samarbeten i Frankrike och USA och sysselsätter nu mellan 35 och 40 forskare, enligt Ane Håkansson.
När det gäller resultaten så handlar det om ”de små stegens filosofi”, enligt Ane Håkansson. Men han nämner framsteg bland annat inom tillverkning av kärnbränsle, återvinning av använt bränsle och härdövervakning. Först om ett par decennier kan generation fyra finnas i kommersiell drift.
Naturskyddsföreningen gillar inte kärnkraft, men generalsekreterare Svante Axelsson säger att föreningen inte är principiellt emot den nya tekniken om den kan få bort avfallsproblemet.
– Men vi är inte så övertygade om att den kommer att bli kommersiellt gångbar. I dag är ny kärnkraft dyrare än ny vindkraft. Och hur mycket forskningspengar ska man satsa? Det är risk att det blir en gökunge i forskarvärlden, säger Svante Axelsson.