Oftast är det lättare för ungdomar att ha sexualupplysning med läkarstudenter än med matteläraren eller någon annan ämneslärare, menar Anna Krisström och Malin Nordmark, som går fjärde terminen på läkarprogrammet.
– Vi blir också bättre läkare. I vår utbildning finns det nämligen inte särskilt stort utrymme för att öva oss på att prata om sexualitet på ett självklart och naturligt sätt, säger Anna Krisström, Kärleksakuten.
Den här gången är det tonåringar i tvåan på naturprogrammet på Lundellska som får besök av Kärleksakuten. Eleverna sitter på stolar som bildar en halvmåne i klassrummet. Det är ungefär lika många tjejer som killar och det är frivilligt att vara med.
I början hörs lite fnitter och några killar gör ryggdunkningar på varandra. För att lätta upp stämningen börjar Anna Krisström och Malin Nordmark med en namnlek. Alla får säga vad de heter och vad de skulle ta med sig till en öde ö.
– Jag heter Hampus och jag skulle ta med mig en överlevnadskniv.
– Jag heter Emma och jag skulle ta med mig en flaska champagne.
Isen är bruten när alla fått presentera sig och Malin Nordmark passar på att byta ämne när den stela stämningen lättat. Hon tar upp en filtpenna och uppmanar eleverna att komma på bra namn för det manliga könsorganet.
Förslagen kommer trevande, någon börjar med att säga penis och ordet hamnar på vita tavlan. Mer då? Jo, gurka, pitt, kuk, åderpåle, dick och köttstav är andra namn som också funkar.
– Det ordet vi tänkte använda i dag är kuk. Det är ett bra ord i vardagssammanhang, säger Malin Nordmark.
Runt 200 läkarstudenter har hittills utbildats i sexualupplysning för att på ideell basis arbeta med ungdomar i skolan. Deras uppdrag går ut på att alla har rätt till kunskap om kärlek och sexualitet och att diskussioner med ungdomar ska utgå från deras egna erfarenheter, funderingar och åsikter. Förutom i Uppsala, finns Kärleksakuten i fem andra universitetsstäder i Sverige.
Anna Krisström tar upp frågelådan och det har blivit dags att diskutera värderingar utifrån frågor som kommit in från eleverna.
– Vi har fått en fråga om storleken på kuken och vad som är normalt. Det finns inget som säger att vissa folkslag skulle ha större. Här i Sverige har man faktiskt gjort en undersökning och det visade sig att 95 procent av alla män har en kuk som är mellan 8 och 22 centimeter, snittet ligger på 15 centimeter om man nu ska tala om ett snitt, säger Anna Krisström.
En annan fråga handlar om varför det är svårare för tjejer att få orgasm.
– Det stämmer inte. Både tjejer och killar måste vara tillräckligt upphetsad för att få orgasm. En tjej har lättast att komma vid beröring av klitoris, säger Anna Krisström och passar på att fråga om någon har förslag på en annan erogen zon.
Det kommer inget svar men Anna Krisström berättar att bröstvårtor är en sådan. De är precis lika känsliga hos killar som hos tjejer.
Kärleksakutens uttryckning pågår i två timmar. I pausen säger några elever att mycket av det som tas upp har de gått igenom på högstadiet.
– Men det känns helt ok att sitta här, kanske för att ingen behöver prata om sina personliga erfarenheter, att det är mer generell kunskap som tas upp, säger Petter Karlsten.
– Det är mycket bättre med läkarstuderande än att en generad lärare står där framme. De är mer på vår nivå och använder vardagliga ord. Det märks att de vet vad de pratar om, säger Marem Massoud.
– Jag tycker i och för sig inte att det är pinsamt att sitta här och prata om känslor. Men vissa elever gör så stor sak av det och larvar sig, därför väljer jag att inte prata så mycket, säger Filippa Lidell.
Lektionen går vidare med värderingsövningar, eleverna ska resa sig upp om de håller med. Det första påståendet lyder: ”Killar och tjejer har olika syn på sex och kärlek”. Hälften reser sig upp.
– Vadå! Alla killar vill ju prata känslor och alla tjejer vill bara ha sex, säger en kille och tycks medveten om att han vänt på en fördom.
– Det är från person till person. Det är större variation mellan individer än kön, säger en tjej.
Nästa påstående är: ”Det går att se på någon om den är homo”.
Bara en reser sig upp men en annan elev tillägger att en kille kan vara metrosexuell och av vissa uppfattas som bög.
– En metrosexuell man är en person som klär sig tjejigt och som bryr sig om sitt yttre för att det är mode, säger en tjej.
Den avslutande övningen heter Kondomstafett och alla får träna på att sätta på en kondom på rätt sätt genom att använda pek-och långfinger på handen. Inte en enda kondom går sönder och stämningen är uppsluppen och ingen tycks generad när lektionen är slut.
TIDSLINJE SEXUALUNDERVISNING
1897: Sveriges första kvinnliga läkare Karolina Widerström har föreläsningar i ämnet sexualhygien på lärarinneseminariet i Stockholm.
1933: RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning, bildas av bland annat Elise Ottesen-Jensen, kvinnan som bland annat kämpade för användandet av kondom. Den första RFSU-kliniken öppnas.
Foto: Scanpix Sweden
1938: Förbudet mot preventivmedelsupplysning från 1910 tas bort. Fram till nu hade man hamnat i fängelse om man spred information om preventivmedel. RFSU, med Elise Ottesen-Jensen i spetsen, kämpade i många år mot lagen och lyckades till slut avskaffa den.
1946: Apoteken blir skyldiga att tillhandahålla preventivmedel.
1952: Kondomer tillåts säljas hos frisörer, på apotek och i butiker med specialtillstånd.
1954: Första lektionen i sexualkunskap hålls i radio.
1955: Sexualundervisning i folkskolan blir obligatorisk. Men redan 1914 fanns det stadgar för de högre läroverken att sexualundervisning skulle finnas med i undervisningen.
Maj-Briht Bergström-Walan undervisar i sexualkunskap på bilden i Björkhagens skola. Foto: Alf Lidman
1961: Elise Ottesen-Jensen håller samlivslektion i TV.
1964: P-piller tillåts som preventivmedel.
1967: Sveriges första sexualvaneundersökning genomförs (publiceras 1969).
1968: Inge och Sten öppnar sexspalt i Expressen.
1970: Den första ungdomsmottagningen öppnar.
1972: Barnmorskor får rätt att ge preventivmedelsrådgivning.
1975: Lagen om fri abort börjar gälla.
Bilden är från Internationella kvinnodagen 1974 och demonstration i Stockholm. Foto: Ragnhild Haarstad/Scanpix
1979: Homosexualitet tas bort ur Socialstyrelsens register över sjukdomar, där den tidigare har betecknats som en mental rubbning och anomali.
1989: RFSU genomför den första utbildningen för ungdomsinformatörer som ska ut bland ungdomar och samtala om sex.
1991: RFSU startar rådgivningsmottagning för unga män, MUM.
1999: Första granskningen av skolans sex- och samlevnadsundervisning genomförs av Skolverket.
2011: Den omdebatterade upplysningsfilmen Sex på kartan börjar visas i skolorna ihop med annat utbildningsmaterial.
Källa: RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning