Kärleken sitter i hjärnan
Ingenting är så himla förknippat med kärlek som hjärtat. Men i morgon kommer kronprinsessan Victoria till Uppsala och lagom inför sitt bröllop får hon veta att kärleken sitter i hjärnan.
- Förälskelsefasen är som ett drogberoende. Då loggar hjärnans förstånds. och kontrollområden ut och lyckokänslorna rusar. Allt beror på att kemiska ämnen frigörs och det påverkar oss väldigt starkt. Det är kraftiga doningar, allt för att gynna evolutionen, säger Åke Pålshammar, institutionen för psykologiska Uppsala.
Det är också han som ska förklara kärlekens mysterium för kronprinsessan i morgon på Hjärnans dag.
Just under förälskelsefasen är det signalämnen, så kallade neurotransmittorer - vars uppgift är att överföra information mellan cellerna - som duschar ut i hjärnan och ger upphov till kraftiga känslor av njutning. Ett av ämnena som ligger bakom det berömda klicket heter dopamin. Att nivåerna av dopamin ökar i hjärnan hos en förälskad person har man kunnat konstatera i magnetkamera.
- Så klart finns det folk som tycker att det är lika fel att dissekera kärleken som att avslöja trollkarlens tricks. Men var lugn, vi kommer ändå aldrig att kunna förklara alla pusselbitar. Kärleken är ruskigt läckert komplex, säger Åke Pålshammar som för att trösta personer som vill k-stämpla kärleksmystiken och romantiken.
Han drar fram en stol under högar av böcker på sitt rum, ber mig sitta och påpekar hastigt att hålen längst fram på stolsdynan beror på att där har suttit många typ A-människor. Sådana som inte kan sitta lugnt tillbakalutade utan alltid är på språng och liksom halvsitter för att vara redo att resa sig upp.
Lika snabbt hittar han den röda tråden igen och påpekar att insikt i kärlekens gåta i förlängningen kan hjälpa dem som drabbas av dess avigsidor. Det är ju ingen överraskning att kärlek kan göra människor både galna och aggressiva. På samma sätt som den kan få älskande att sväva på moln eller få energi nog att vara vaken dygnet runt.
Men var i kroppen sitter kärleken?
- Kärleken sitter definitivt i hjärnan, inte i hjärtat. Alla våra känslor har med hjärnan att göra. Men det innebär inte att hjärnan inte kan återkoppla till hjärtat. Hjärtklappning är vanligt när man är kär, säger Åke Pålshammar.
Att känna hjärtat galoppera i bröstet kanske inte är det trevligaste på en dejt. Men det kan vara rätt bra. Hjärtklappning eller hög puls på grund av fysisk ansträngning gör att vi får lättare att tycka om den andra personen, speciellt om den säger vänliga saker eller beter sig omtänksamt mot oss. Inom psykologin kallas det för misattribution och kan förklaras som upphovet till ens reaktioner.
Då borde det vara lättare att bli förälskad när man joggar eller dansar, än att sitta still på en romantisk krog?
- Ja, på sitt sätt. Att pulsslagen förstärker känslan är ett intressant fenomen i hjärnan. Men att gå på restaurang behöver inte heller vara fel. Där finns det andra möjligheter man kan satsa på. Något som har liknande effekt är att att titta den andra i ögonen och hålla kvar blicken länge. Det ökar också attraktionen. Om båda gillar situationen vill säga.
Det verkar alltså som att hela kroppen är inblandad på ett eller annat vis, men att det är hjärnan som håller i kompassen. Ett annat kroppsligt fenomen som är bevisat är att svettkörtlarna aktiveras av kärlek. Man har gjort experiment genom att visa foton för försökspersoner, dels på vänner, dels på deras älskade, och samtidigt mätt reaktionerna med elektroder på deras fingertoppar. Ungefär som en lögndetektor. Mönstret är tydligt det blir högre aktivitet i svettkörtlarna när personen får se bilden på just sin älskade. Och högst utslag ger det när bilden visas första gången.
Men går det inte att luras?
- Då krävs en väldigt slipad försöksperson. Reaktionen som uppstår är inte medveten, utan styrs av det autonoma nervsystemet som vi inte har kontroll över, säger Åke Pålshammar.
Det finns teorier, som inte är bevisade, om att PEA som är en substans som liknar amfetamin och tillhör Ecstacyfamiljen, ökar när en person är förälskad och att den ger den förälskade personen en kick. Men att den amfetaminliknande belöningseffekten försvinner med tiden och då blir det vardag i förhållandet.
Om kronprinsessan frågar dig hur hon ska göra för att kärleken ska vara för evigt, vad svarar du då?
- Att man ska krama varandra vid köksbänken, ta varandra i hand och ha sex ibland. Vid beröring utlöses ämnena oxytocin och vasopressin som ger en behaglig känsla av harmoni, och ökar tillgivenheten, ett slags mys-pys-hormoner, säger Åke Pålshammar.
Men, tillägger han, sådan kunskap kommer huvudsakligen från experiment med gnagare, nämligen präriesorkar. Präriesorkar är djur med olika slags sociala beteenden. En del håller fast vid samma partner hela livet, medan andra lever ett, i mänskliga termer promiskuöst liv.
Genom att tillsätta substansen vasopressin till hanarna har man fått dem att minska på promiskuiteten, bli monogama och hålla sig till samma partner. Forskarna har också gjort tvärsom. Genom att dämpa tillförseln av samma substans har man förhindrat sorkarna från att hålla fast vid ett parförhållande.
Att forskarna är kärlekens kemiska substanser på spåren ger ett rätt svindlande perspektiv.
Kommer vi att kunna dressera kärleken i framtiden genom att köpa tabletter som kan styra våra partners känslor?
- Svårt att sia om framtiden. Men vi är så mycket mer beroende av yttre omständigheter än sorkar - och därför gissar jag att ett kärlekspiller, om man nu skulle lyckas hitta en gångbar kemisk kombination, på sin höjd kan öka sannolikheten ett par snäpp för att kärleksupplevelsen lättare kommer till stånd i hjärnan. Om det är bättre att det säger klick lättare kan man ha delade meningar om.
Men var i kroppen sitter olycklig kärlek?
- Det vet jag inget om. Då får vi luta oss åt andra psykologiska teorier. Vi vet att en persons förmåga att hantera olycklig kärlek beror på anknytningen under de första levnadsåren, säger Åke Pålshammar.
Det innebär alltså att den som fått mycket kärlek och trygghet i början av livet är bättre rustad att klara av den allra bittraste sidan av kärlek, den att bli lämnad.
Hjärnans dag hålls 8 oktober, på Uppsala konsert & kongress. Kronprinsessan Victoria inleder dagen som innehåller sex föreläsningar om hjärnan, bland annat om sömn, glömska, stamcellsforskning och hur det är att leva med Touretts syndrom av Eric Donell (se intervju med honom på unt.se/leva) Arrangör är Hjärnfonden.
Så jobbar vi med nyheter