Från och med 2010 är det inte längre obligatoriskt för studenter att vara medlemmar i en studentkår. När beslutet fattades fruktade många att medlemsantalen skulle minska drastiskt och i takt med det även studenternas möjligheter att påverka de olika lärosätena. Två år efter avskaffandet är stämningen fortfarande orolig. Anslutningsgraden är på vissa håll i landet så låg som tio procent.
Uppsala studentkår hör till dem som klarat sig lindrigt undan. Trots det är skillnaden mot hur det var tidigare stor. Det menar Klara Ellström, kårordförande.
- Det finns flera aspekter att ta hänsyn till. Ekonomiskt har vi inte stött på några allvarligare problem. Men det beror på att vi nu tar emot mer pengar från universitet. Därmed har det också blivit svårare för kåren att agera självständigt, säger hon.
Klara Ellström är inte ensam om att tycka så. En rapport från Sveriges universitets- och högskoleförbund och Sveriges förenade studentkårer visar att 72 procent av landets studentkårer anser att oberoendet gentemot lärosätena minskat sedan kårobligatoriet avskaffades.
- Det har också öppnat för mer konkurrens mellan kåren och de studentföreningar som ansöker om kårstatus. Framöver kan vi behöva tävla med dem om medlemmarna, säger Klara Ellström.
Hon fruktar att man i och med det inte längre kommer att ha möjlighet att slå vakt om samtliga studenters intressen.
- Det krävs en mer långsiktig strategi. Om vi ska kunna utföra vårt uppdrag även i framtiden måste vi ha en stabilare grund att stå på än idag.