Kära kontanter!

Du ger dig ut på stan med plånboken fylld av platta sedlar och runda mynt. På banken blir du nekad och blir hänvisad till en insättningsautomat. På sushirestaurangen, i sängbutiken, på bussen, på resebyrån, i telefonaffären eller till och med när du ska komma in på en offentlig toalett kan du också bli nekad. Inga kontanter, tack. Exemplen på platser där du nu för tiden kan mötas av skylten ”Vi har ingen kontanthantering” är många.

Mycket talar för att vi går mot ett kontantfritt samhälle. Och att utvecklingen går åt det hållet väcker protester. Många förstår helt enkelt inte varför kontanterna måste försvinna. Bankernas minskade kontanthantering verkar väcka störst protester. Men bankerna hävdar att de inte bara följer en trend genom att sluta med kontanter. De poängterar positiva effekter som minskad rånrisk, minskat antal penningtransporter vilket är bra för miljön och att de kan fokusera på det kunder i stor utsträckning efterfrågar: rådgivning.
– Det är en tydlig trend. Men samtidigt finns det fortfarande väldigt många som är beroende av kontanter. Pensionärer har exempelvis ett intresse av kontanter, barn vill ha veckopeng men kanske inte har något bankkort och det finns platser som exempelvis en torghandel där det är svårt med kortterminaler, säger Niklas Arvidsson.

Han är forskare på KTH och har undersökt det kontantlösa samhällets framtid. I en rapport konstaterar han att det kommer att dröja ett bra tag innan vi är där, men att det är ditåt vi vandrar är ett faktum.

Han ser också trender i att nya betalningssätt dyker upp, men de saknar något som kontanter har – att kunna inge förtroende.
– Man måste ha förtroende för en betaltjänst för att vilja använda den. Kontanter har också ett pedagogiskt värde. Man förstår sig på pengar enklare om man kan ta i dem. På internet är det exempelvis bara massa siffror hit och dit.

Sett till statistiken så minskar kontantanvändandet. Sedan 2007 har antalet svenska sedlar i cirkulation minskat med nästan 55 miljoner stycken och antalet mynt har i snitt minskat med 158 miljoner stycken. Samtidigt visar statistiken att transaktioner som sker med bankkort, kreditkort, autogiro och elektronisk girering ökar massivt. Man kanske kan tro att det är likadant i hela världen, men så är det inte. Sverige ligger i topp tillsammans med Danmark i antalet kortbetalningar som genomförs i Europa. I exempelvis Polen och Tyskland är kortanvändningen väldigt låg, där är betalningar med girering respektive autogiro populärt jämfört med övriga Europa. I Frankrike är betalning med checkar ett ledande betalningssätt.

I Uppsala gick bland annat kommunen, handeln och polisen samman i projektet Kontantfritt Uppsala för ett par år sedan. Mellan 2010 och 2011 lyckades man minska antalet kontanter i omlopp med i snitt 16 procent.

Svenska Dagbladet skrev i slutet av förra året att Uppsala ligger före de flesta andra kommuner när det gäller kontantfritt.

På Konsument Uppsala har man inte märkt av några protester mot minskad kontanthantering.
– Inte ännu, men jag tror inte att konsumenterna har reagerat än. Det kommer de att göra när de inser vad sådana här kontantfria initiativ faktiskt innebär. Kanske till och med när det är för sent, säger May Strandberg, konsumentrådgivare.

Hon vill också lyfta fram Handelsbanken som den enda storbanken i Uppsala som fortfarande hanterar kontanter på alla sina kontor.
– Vill kunderna använda kontanter så ska de få göra det. Det handlar om valfrihet. Det kommer kunder till oss från andra banker som är riktigt upprörda och som bankman kan jag inte riktigt förstå hur andra banker tänker när de slutar med kontanter. Jag tror inte att vi skulle få nöjdare kunder om vi tog bort kontanthanteringen, säger Johan Lindblom kontorschef på Handelsbanken City i Uppsala.

Amelie Gamble är forskare på Göteborgs universitet och har undervisat i ekonomisk psykologi.
– Generellt kan man säga att om människan står inför en förändring ser man främst fördelarna med det man har i dag och nackdelarna med det som komma skall, säger hon.

Att sluta använda kontanter till förmån för bankkort tror hon främst är en vanesak. Kanske kan det vara så att majoriteten av befolkningen har vant sig vid att använda betalkort i stället. Men äldre människor har aldrig vant sig vid tanken att betala med kort och nu slutar många banker med kontanthantering, det enda självklara betalningssättet för vissa. Därför protesteras det.
– För dem kan ju tanken på ett kontantfritt samhälle vara nästan absurd. Sedlar och mynt har dessutom blivit symbolen för pengar. Om de försvinner känns det kanske som att alla pengar försvinner, säger Amelie Gamble.

Amelie Gamble kan också ifrågasätta de banker som slutar med kontanter till förmån för rådgivning.
– Det är ju som att livsmedelsbutiken skulle sluta sälja livsmedel och i fortsättningen bara ge kostråd. En bank är synonymt med pengar. Så tror jag det är för nästan alla människor.

Amelie Gamble ANSER också att man försökt få oss att skapa personliga relationer till våra pengar, för att vi ska uppskatta vår egen valuta. Ett exempel är att vi har personer på pengarna som ofta ses som nationalhjältar.

Man kan ju säga att man lyckats, vissa kallar ju exempelvis en tjuga för en ”Selma”. Det gör att vi gillar våra kontanter. De senaste åren har många banker gjort det möjligt att sätta en egen bild på sina bankkort.
– Kanske för att vi ska ha en personlig relation till dem och använda dem mer, säger Amelie Gamble.

Att kontanterna i samhället minskar är ett faktum. Argumenten för att utvecklingen ska fortsätta på samma bana är många. Argumenten för att de måste finnas kvar likaså.

Men hur man än ser på saken så finns det alltid två sidor av myntet.