Varje gång antibiotika sätts in ökar risken för att bakterierna ska bli resistenta, och UNT har tidigare skrivit om att Uppsala ligger långt över Folkhälsomyndighetens mål på max 250 recept per 1 000 personer/år. Eftersom det i dag tar lång tid att diagnostisera blodförgiftning sätts antibiotika in redan innan diagnosen är fastställd. I cirka 80 procent av fallen är det inte blodförgiftning, och patienten har då fått en stor dos bredspektrumantibiotika helt i onödan - och resistensen har ökat.
– Eftersom dödligheten vid obehandlad blodförgiftning ökar med sju procent varje timme sätter man in bredspektrumantibiotika direkt. Sedan analyserar man patientens blod, men det kan ta flera dygn - under tiden pumpas patienten med antibiotika, vilket sliter på kroppen rejält och ökar risken för följdkomplikationer, säger Jonas Jarvius. Han är doktor i molekylärmedicin och VD på Uppsalaföretaget Q-linea som hoppas vara nära en lösning som skulle innebära ett stort internationellt genombrott.
– Det här klassas som en slags helig Graal inom området. Det skulle utgöra ett paradigmskifte inom diagnostiken.
Jonas Jarvius hoppas att deras molekylära motor ska minska tiden det tar att diagnostisera blodförgiftning, och därmed både förbättra läget för patienten och minska antibiotikaanvändningen. Den molekylära motorn hoppas man snabbt ska kunna upptäcka DNA i blodets bakterier och kunna identifiera vilken bakterie eller svamp som orsakat infektionen. Samtidigt ska motorn analysera vad vilken antibiotika som ska sättas in, och i vilken dos. Det skulle reducera diagnostiseringstiden från 2-5 dagar till ett par timmar helt automatiskt - det enda som behövs är att trycka på start.
Uppsala ligger i framkant i forskningen om antibiotikaresistens med det nyöppnade Uppsala Antibiotics Center i spetsen. Q-linea är en avknoppning från universitetet, precis som företaget Gradientech inom samma område är. Båda är med i en tävling där den brittiska organisationen Nesta utlyser en belöning på tio miljoner pund för den som kan hjälpa till att minska antibiotikaresistensen i världen. En siffra som kan kännas svindlande, men enligt Jonas Jarvius är det tvärtom: kostnaden för att utveckla en lösning överskrider prispengarna med stor marginal, och bristen på lönsamhet utgör en stor del i varför man inte tidigare hittat en lösning på problemet.
– Vetskapen om problemet har alltid funnits - Alexander Fleming beskrev problemet med resistensutveckling redan vid upptäckten av penicillinet. Och bland forskare har det länge funnits en drivkraft att utveckla bättre antibiotika. Men problemet är att det inte är lönsamt för läkemedelsföretagen att satsa på, eftersom det är korta kurer och läkare försöker undvika att skriva ut antibiotika. Det är ett stort misslyckande, men så krass är verkligheten.
Även den mänskliga faktorn kan ha en del i att man agerat tidigare mot problemet, tror Jonas Jarvius.
– I många länder är antibiotika fritt tillgängligt och det är lätt att man tar preparat i förebyggande syfte vid minsta misstanke eller smärta. Det är svårt att då tänka på de eventuella problem som tabletten kan skapa om 20 år. Antibiotika måste regleras och förskrivas med omsorg. Sverige har en betydligt mer restriktiv användning, men även här har antibiotikaanvändandet skärps de senaste tio åren.
Q-linas molekylära motor ASTrID hoppas man kunna lansera 2019 - samma prognos som Gradientech har för sin lösning. Och Jonas Jarvius har stort hopp till ASTrID.
– I början var vi inte säkra på att vi skulle lyckas, men nu är jag det. Men om vi inte själva gör det hoppas jag att någon annan gör det, och det snart.
Kan lösningen komma för sent?
– Jag har tillräckligt stor tilltro till människan till att man kommer hitta en lösning innan det är för sent. Men innan dess kommer det att ha kostat både liv och pengar.