Känner sig otrygg efter överfallet
När sambon Elin går på promenad en kväll vill Rikard helst göra henne sällskap. Rikard Gustafsson har kommit över händelsen då han knivhöggs för sju år sedan. Men han kan känna sig otrygg ibland.
Foto: Jörgen Hagelqvist
Skadorna var allvarliga. Rikard opererades hela natten och fick vårdas lång tid på sjukhuset innan han kunde återgå till ett vanligt liv.
Polisen hittade aldrig den skyldige.
När UNT träffar Rikard sju år senare är han en glad person. Han gillar motorer och teknik. Och han har förverkligat en dröm: efter Bolandsskolans byggnadsprogram och lärlingsutbildning har han numera fast anställning som målare.
Rikard fyller 23 år om en vecka. Det har gått flera år sedan den otäcka händelsen. Rikard berättar att han läst i tidningen om ett knivdåd härom veckan i hans egen stadsdel, Gottsunda.
- Man blir påmind, säger han.
Rikard säger att livet rullar på som vanligt men att händelsen gjorde honom försiktigare.
- Man är lite nervös när man går ned till Gottsunda centrum. Jag kollar över axeln en extra gång.
Rikard var aldrig intresserad av att få psykologhjälp efter knivdådet. I stället fick han mycket stöd av familjen och kompisar.
- Det är inte så att jag tycker det är bättre än att prata med en psykolog eller nåt. Förmodlingen är det bra med en blandning av psykolog och kompisar. Det var viktigt för mig att folk ställde upp.
Rikard berättar om en kväll då han skulle gå hem från en kompis. Det var strax efter händelsen och Rikard kände sig orolig över att gå ensam.
- Kompisen följde med en bit på vägen tills vi kom fram till bostadsområdet.
Det var en liten men viktig detalj som gjorde att Rikard kände stöd.
Han tror att den stigande brottsstatistiken beror på att fler anmäler vad de utsätts för. Rikard tycker att skolbarn tidigare under skolåldern borde lära sig om våldets konsekvenser.
- Man skulle gå ut och informera tidigt i skolan. Det är från sexan och uppåt som de börjar gadda ihop sig.
Vem som högg honom med en kniv den där kvällen vet han fortfarande inte. Polisen lade ned utredningen.
- Det skulle vara en lättnad att veta vem det är. Jag har ingen aning om varför, men en lättnad skulle det vara.
Händelsen har gjort honom mer beskyddande.
- Jag brukar inte vilja att sambon går i väg själv till centrum, men hon går ändå. Då brukar jag ringa efter två-tre minuter så att hon kan vara i telefon hela vägen ned. Det är samma med systern och morsan. Jag vill att de ringer när de kommit hem.
På frågan om det går att hitta något positivt i allt som hänt, svarar han:
- Mamma sa att jag växte upp. Jag blev trevligare och inte lika bråkig som tidigare. Det kan mycket väl stämma.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!