Känd professor anmäld för forskningsfusk

En inom sitt forskningsområde mycket känd professor vid Uppsala universitet har anmälts för misstänkt forskningsfusk. Till stöd för anmälan finns en skrivelse av den världsberömde nu bortgångne professorn Hans Rosling.

Rektors kansli. En annmälan om forskningsfusk har skickats till rektor Eva Åkesson. I aanmälan är det inte bara en profossor som får hård kritik av anmälaren utan även universitetsledningen.

Rektors kansli. En annmälan om forskningsfusk har skickats till rektor Eva Åkesson. I aanmälan är det inte bara en profossor som får hård kritik av anmälaren utan även universitetsledningen.

Foto: Staffan Claesson

Uppsala2017-10-12 05:00

Hur stort ska ett sakfel vara för att anses vara fusk? Gäller principen att rätt ska vara rätt, även om inte resultaten av studien påverkas? Det här kommer nu att prövas av Centrala etikprövningsnämnden sedan en anmälan om forskningsfusk - det som formellt kallas oredlighet i forskning - lämnats in till Uppsala universitet.

Bakom anmälan står en professor som tidigare var ansvarig för forskarutbildningen på den aktuella institutionen. Anmälaren har dessutom hög kompetens inom frågor som rör just forskningsetik.

I sin roll som handledare ska professorn ha krävt att doktoranden skulle acceptera ett sakfel i en studie, där det angavs att det fanns 3390 svar på en enkät när antalet egentligen var 3389. Till anmälan bifogas e-brev där flera kollegor ställer sig på doktorandens sida och tycker att siffran måste rättas till, även om processen med publicering av studien redan kommit igång. Handledaren uppmanar dock både doktoranden och övrig personal att använda den felaktiga siffran. Det här är graverande, skadar vetenskapens trovärdighet och är ett "flagrant brott mot Högskolelagen", menar anmälaren.

Doktoranden får också i en skrivelse starkt stöd av den världsberömda professorn Hans Rosling, som strax före sin bortgång engagerade sig i fallet, och hårt kritiserar universitetsledningen och handledaren.

LÄS MER: Rosling: "Löje över universitetet"

För doktoranden har konflikten varit en påfrestning och hen har i perioder varit sjukskriven. Doktoranden vill inte träffas för en intervju, utan har svarat på frågor per mejl.

– När jag en längre period övervägde att sluta var det avgörande för mig att jag fått stöd på institutionsnivå och av andra forskare, att jag fått se att alla forskare inte har samma slappa förhållningssätt till forskningsetik, skriver doktoranden.

Förutom den felaktiga sakuppgiften anger anmälaren två ytterligare skäl till misstanke om forskningsfusk, dels att etiska tillstånd för en delstudie inte ska ha sökts på rätt sätt, och dels tveksamheter runt vilka som står som författare till en publicerad artikel där doktoranden enligt anmälan bidragit med utformning och insamling av material.

Doktoranden välkomnar anmälan.

–  Att någon nu anmält ärendet leder förhoppningsvis till förändringar i hur man arbetar för att främja forskningskulturen och hanterar liknande ärenden, skriver doktoranden.

Läs mer: Förslår myndighet för forskningsfusk

Läs mer: Flera bra förslag

Uppsala universitets ska enligt anmälan ha fått full insyn i ärendet sedan lång tid. Anmälaren riktar skarp kritik mot att ledningen inte reagerat, utan i stället sett till att doktoranden skiljts från sina projekt och fråntagits forskningsmedel.

En av dem i universitetsledningen som informerats om konflikten är prorektor Anders Malmberg. Han känner till att det nyligen inkommit en anmälan om misstänkt forskningsfusk, men kan inte kommentera det enskilda fallet eftersom det nu blir föremål formell hantering. Enligt honom är frågor om doktoranders rättigheter viktiga för Uppsala universitet.

– En konflikt mellan en handledare och en doktorand är alltid allvarlig. Där finns en maktrelation inbyggd, men genom vårt system och de regelverk som finns har doktorander generellt sett ett starkt skydd. Doktorander har rätt att byta handledare och det är universitetets ansvar att se till att man kan fortsätta sina forskarstudier även om det uppstått en konflikt, säger han.

Det finns i dag cirka 2 300 doktorander vid Uppsala universitet, och det gäller att ha perspektiv, menar Anders Malmberg.

– Enstaka fall där konflikter inte går att lösa lokalt kommer alltid att dyka upp.

Doktoranden å sin sida tycker inte att universitetsledningen lyssnat.

–  Det finns starka incitament för doktorander att lyda sina handledare och det finns starka incitament för forskare att producera mycket forskning. Om man inte tar hänsyn till och följer forskningsetiska riktlinjer kan man såklart producera forskning i högre takt. Genom att ta incidenter på allvar kan universitetet visa att de förväntar sig att forskningen bedrivs i enlighet med forskningsetiska principer, nu reduceras det istället till att endast framstå som ord på ett papper, skriver doktoranden.

Enligt Anders Malmberg kommer ärendet nu att lämnas till den oberoende Centrala etikprövningsnämnden, CEPN, eftersom det begärts av anmälaren. Utlåtandet kommer att vara rådgivande. Universitet kommer också att utse egna granskare.

När UNT försöker få ställa frågor till den anmälda professorn, blir svaret kort.

– Inga kommentarer. Det är det enda jag vill säga.

Fem utredningar på sju år

Sedan expertgruppen för oredlighet i forskning 2010 fick sin form vid Centrala etikprövningsnämnden har man kommit med utlåtanden i cirka 30 ärenden vid flera högskolor. Flera av dem rör forskare vid Uppsala universitet, men inget Sveriges lantbruksuniversitet.

2010 Expertgruppen finner inte fog för anklagelser om oredlighet i samband med en klinisk läkemedelsprövning, gjord på uppdrag av ett läkemedelsföretag.

2014 Finner inte stöd för påståenden i en anmälan om att en enkätstudie med känsliga personuppgifter gjorts utan tillstånd på sjukhus i Uppsala län. Expertgruppen är dock inte enig i sin bedömning.

2015 Finner att en handledare och en prefekt "förfarit oredligt" genom att ha brustit i sina roller och agerat oaktsamt. Ärendet gällde omfattande bildmanipulationer av en doktorand. Gruppen uppmanar också Uppsala universitet att återkalla doktorsexamen, vilket senare skedde.

2016 Bedömer att ett antal forskare vid Uppsala och Stockholms universitet inte gjort sig skyldiga till oredlighet, men är samtidigt kritiska mot bristande källhänvisningar. Anmälan gällde misstänkt plagiat.

2017 Bedömer att två forskare vid Uppsala universitet gjort sig skyldiga till oredlighet i en studie kring mikroplatsers påverkan på fiskyngel. Gruppen uppmanar också tidsskriften Science att återkalla den aktuella artikeln, vilket senare skedde. Ärendet är ännu inte avslutat av Uppsala universitet

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!