Kan muskelspÀnning sprÀnga en mygga?

MyggsÀsongen har startat. UNT ringde upp Martina SchÀfer pÄ Biologisk Myggkontroll för att lÀra sig mer om livet kring den blodtörstande insekten.

Foto:

Uppsala2015-05-15 16:30

PÄ söndag eller mÄndag börjar helikoptrar cirkulera över omrÄden i nedre DalÀlven, som ligger precis pÄ grÀnsen mellan GÀstrikland och Uppland. De Àr dÀr för att bekÀmpa de stickmyggslarver som uppkommit i översvÀmningar, sÄ kallade översvÀmningsmyggor. Helikoptern Àr fylld med BTI, ett biologiskt bekÀmpningsmedel som angriper mygglarvens matsmÀltningskanal. Regeringen har sagt ja till bekÀmpningen och de som utför den i just det hÀr omrÄdet sedan 2002 Àr Biologisk Myggkontroll. Martina SchÀfer ÀrGIS-ansvarig (kartlÀggning) och bitrÀdande bekÀmpningsledare pÄ Biologisk Myggkontroll, hon har forskat kring stickmygg vid Uppsala universitet och Heidelberg universitet under mÄnga Är.

Det finns mÄnga olika typer av mygg, vilken Àr den vanligaste i Uppland?

– Skogsmygg Ă€r det allra vanligaste, de finns överallt, men om man ser till omrĂ„dena runt DalĂ€lven sĂ„ Ă€r det översvĂ€mningsmygg som Ă€r vanligast.

Kan en som blir biten mÀrka nÄgon skillnad pÄ de olika myggarterna?

– De flesta sĂ€ger att skogsmygg kommer, landar, gĂ„r omkring lite och sĂ„ hinner du slĂ„ den. Men översvĂ€mningsmyggan biter med en gĂ„ng, den tvekar inte och upplevs som mer aggressiv. Skogsmygg Ă€r mer aktiva kvĂ€llstid, översvĂ€mningsmygg kan vara aktiva mitt pĂ„ dagen i solens sken.

För den som inte forskar pÄ mygg kan insekterna tyckas vÀldigt onödiga. Varför behövs de?

– Haha, ja men varför behövs vi mĂ€nniskor egentligen? Myggorna gör ingen nytta för oss mĂ€nniskor, men det Ă€r inte sĂ„ naturen har tĂ€nkt, att det bara ska vara till nytta.

En skröna sÀger att om man spÀnner eller klÀmmer ihop en muskel dÀr myggan landat sÄ kan myggan spricka eller fastna nÀr den suger blod. StÀmmer det?

– Den skrönan har jag hört mĂ„nga gĂ„nger! Ärligt talat kan jag sĂ€ga att jag försökt göra det sjĂ€lv ocksĂ„, men inte lyckats. Jag har inte hört om nĂ„gon som har lyckats med det, sĂ„ det stĂ€mmer nog inte.

Ni har en hund pĂ„ Biologisk Myggkontroll som kallas mygghunden James Bond – vad gör han?

– Han hĂ„ller oss pĂ„ gott humör och Ă€r med oss i fĂ€lt. Han Ă€r jĂ€tteduktig pĂ„ att hitta pölar överallt. NĂ€r de Ă€r bekĂ€mpning med helikopter sĂ„ Ă€r hans uppgift pĂ„ plats att leka med piloterna nĂ€r de har paus, sĂ„ de fĂ„r röra sig lite. Det Ă€r han ganska nöjd med!

Hur gÄr bekÀmpningen till?

– Det finns en speciell spridarutrustning som hĂ€nder under helikoptern. Det Ă€r en liten roterande disk i botten som gör att de flyger ivĂ€g. Utrustningen kalibreras sĂ„ den sprider just den mĂ€ngd som vi vill att den ska sprida. Det brukar ligga pĂ„ ungefĂ€r 13 kilo per hektar, och vi har ungefĂ€r 2000-3000 hektar att ta hand om.

Hur ser bekÀmpningsmedlet ut?

– DĂ€r Ă€r granulat, smĂ„ smĂ„ pellets dĂ€r man fĂ€ster bakteriepulver pĂ„ majskorn med hjĂ€lp av majsolja sĂ„ det inte dammar.

Finns det andra metoder att bekÀmpa myggorna Àn det bekÀmpningsmedel ni anvÀnder nu?

– Vi har börjat kika pĂ„ en metod som heter STI – steril insekt teknik, dĂ€r man steriliserar hanmyggor. NĂ€r det Ă€r parningsdags sĂ„ blir det inga fertila Ă€gg, vilket kan minska populationen vĂ€ldigt kraftigt. Men Ă€n sĂ„ lĂ€nge finns det lite forskning och utveckling kvar tills det Ă€r anvĂ€ndbart.

Du har arbetat med myggbekÀmpning bÄde i Sverige och Tyskland, vilket land Àr vÀrst pÄ myggfronten?

– NĂ€r jag började jobba vid DalĂ€lven Ă„r 2000 och gjorde en studie till min doktorsavhandling sĂ„ kan jag lugnt sĂ€ga att det var det vĂ€rsta jag nĂ„gonsin varit med om. Det var helt otroliga myggmĂ€ngder.

Myggor

I Sverige finns ungefÀr 2500 olika myggarter, varav cirka trettio av dem Àr blodsugare. Endast honorna sticker mÀnniskor och dricker blodet, som ger protein för att kunna lÀgga Àgg. Honmyggan kan leva i upp till tvÄ mÄnader och kan stickas flera gÄnger under sin livstid. Hanmyggorna i sin tur lever pÄ vÀxtsafter. Det som gör att det kliar i ett myggbett Àr en allergisk reaktion frÄn myggans saliv. Den anvÀnder sig av saliven för att förhindra att vÄrt blod koagulerar. Anledningen till att vissa mÀnniskor blir mer myggbitna Àn andra Àr att de utsöndrar fÀrre doftsignaler Àn andra mÀnniskor. Myggorna lokaliserar nÀmligen djur och mÀnniskor frÀmst genom koldioxiden frÄn vÄr andning men ocksÄ vÀrme och dofter.

KÀlla: skadedjursbekÀmpning.nu

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om