Kan man tro på både Gud och Darwin?

Diskussionen om tro och vetande har fått nytt liv under hösten genom det USA-myntade begreppet intelligent design, id. Tonen i debatten mellan kritiker och förespråkare vittnar om starka känslor från båda håll.

Uppsala2005-12-13 00:00
Det nya i den gamla trätan om tro och vetande är att id-förespråkarna gärna åberopar vetenskap och forskare som stöd för tanken att det finns en "intelligent designer" bakom skapelsen.
Kritiker anser att id är ett försök av "den kristna högern" att evangelisera genom att sy om den trånga kreationistkostymen så att den bättre passar moderna människor.

Religionshistorikern Christer Hedin menar att id bara är ett ny term för det teologiska gudsbeviset — "bakom allting finns en skapare" — formulerat av Aristoteles.
- Ja, till och med Strindberg formulerade en variant av samma tes: att man inte kan tro på skon om man inte kan tro på skomakaren.
Christer Hedin har sin uppfattning klar om id.
— Det är en smygväg och ett sätt för evangeliska, pingstbetonade kyrkor i USA att kratta manegen för att få ut sitt kreationistiska budskap till fler. Vad som är intressant är att vetenskapen för första gången står i religionens tjänst, detta i en tid då
människor är öppna för frågor om tro och existens.

Att enbart förknippa id med USA:s kristna höger och president Bush är att förenkla diskussionen, som i övrigt präglas av fördomar mot kristna, anser and­ra, bland dem pingstpastor Dan Salomonsson i Uppsala.
— Jag noterar med visst ogillande den typen av tillmälen när evolutionsdiskussionerna går i gång. I Sverige har man synsättet att tro är en sak, vetenskap en annan. Men det hindrar inte att det finns gott om vetenskapsmän som tror att det finns en skapare också.
Han ser inte id som en religiös rörelse utan som ett sätt att närma sig frågan om inte en så intelligent, komplex struktur som till exempel människans hjärna måste ha en skapare, en designer.
Dan Salomonsson tolkar begreppet id i en bild: en grupp arkeologer som vid utgrävningen hittar stenmurar som liknar en husgrund.

— De drar slutsatsen att stenarna inte finns där av en slump, utan medvetet har staplats av människor. Intill grävplatsen växer en björk, med fantastiska inbyggda egenskaper. Den går i vinterdvala, väcks
av våren och spricker ut i späda blad varje år.
— Denna långt mer komplicerade skapelse betraktas som en slump, och kallas vetenskap. Jag drar slutsatsen att det finns en gud, och att skapelsen i sig har en inbyggd förmåga till överlevnad och förändring — men därifrån till att säga att en medveten intelligens finns bakom strider för mig mot sunt förnuft.
Id-debatten präglas av hårda tonfall från ömse sidor. Som läsare kan man förvånas över de starka känslor som ämnet uppenbarligen väcker. Två av de flitigaste debattörerna i UNT är båda naturvetare: Krister Renard, lärare i fysik/matematik vid Livets Ords kristna skola i Uppsala, van försvarare av id, och Per Kornhall, doktor i systematisk botanik och tidigare Livets Ord-medlem.

Renard förklarar det höga tonläget i debatten med att det rör sig om "en ideologisk kamp".
— Diskussionen blir så laddad därför att ateistens hela världsbild bygger på evolutionismen. Självklart hotas ateister av tanken på att det skulle kunna finnas en skapare.
Vilka deltar i kampen och vad driver dem?
— Den materialistiska ateismen kont­ra tron på en skapare, säger Krister Renard.
Men alla kristna välkomnar inte id:
— Många kristna är emot, beroende på vilken syn man har på universums ålder. Jag själv tror att universum är betydligt äldre än de 6 000 år som många andra kristna tror, och accepterar kol 14-metoden som ett sätt att mäta ålder, vilket inte alla andra kristna gör.
Som lärare i naturvetenskapliga ämnen har han inga problem med tro och vetande, säger Krister Renard.
— Religiösa aspekter kan inte få styra naturvetenskap. Men jag tycker att det i samband med skolundervisning är acceptabelt att som lärare nämna att somliga forskare menar att det måste finnas en designer bakom universum. Varför känner vetenskapen sig så hotad av det?

Per Kornhall ser id som ett sätt att evangelisera. Han anser att de som propagerar för id knappast gör det för att de värnar om vetenskapen. Men han håller med om att tonfallet är högt i debatten, och säger att det beror på att den vetenskapliga sidan är oerhört störd av diskussionen.
— Biologer blir helt enkelt arga när någon säger att evolutionen, denna grundläggande teori, är ett påhitt.
Själv blir Per Kornhall mest upprörd över att "amerikanska kreationister medvetet försöker komma in bakvägen" med sitt religiösa budskap.
— Jag var fortfarande kvar i Livets Ord när jag hörde talas om id för kanske tio år sedan, och tyckte det var lite knäppt redan då, ett sätt att "sälja" skapelsetro. Det blev ett begrepp inom rörelsen, och i dag är id en käpphäst. Med min bakgrund gör det här smygandet mig extra arg: man argumenterar för demokrati, när det i grunden handlar om att få ut ett religiöst budskap.
Per Kornhall säger att tidpunkten för introduktionen av id i USA inte är någon slump.

— Högsta domstolen i USA sade 1987 nej till försöken att tvinga skolor att undervisa om Bibelns skapelselära parallellt med Darwins teorier. Det var då hela id-projektet drog i gång. Det finns ett dokument om detta författat av id-grundaren Michael Behe, så det rör sig inte om någon konspirations­teori.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om