Rafael och Elliot Myncke har rest med nattåg till Berlin och till Bryssel, där Rafael kommer ifrån.
– En lunch i Bryssel, en öl i Köln. Så kollar vi nån fotbollsmatch på en uteservering. Vi har sett platser vi kanske aldrig kommer besöka igen, säger Rafael Myncke, som tillsammans med sin familj passar på att utforska städerna de gör tågbyten i, innan resan fortsätter.
2023 blev ett rekordår för Interrail. Med en ökning på 25 procent sedan 2022, såldes över 1,2 miljoner kort över hela världen. Även i Sverige har försäljningen av interrailkort återhämtat sig efter pandemin.
– Förra året hjälpte vi cirka 30 000 tågresenärer ut i Europa, och i år är vår bedömning att det kan bli fler, säger Johanna Sundberg på Trainplanet, en av Sveriges största återförsäljare av interrailkort.
Hon berättar att många har bilden av att enbart ungdomar reser med Interrail och tågluffar i Europa, men eftersom tågresandet blivit tillgängligare via exempelvis digitala interrailkort, har spridningen mellan resenärsgrupper blivit större.
– Även barnfamiljer, personer med utflugna barn och 30-plussare finns representerade bland tågresenärerna.
Familjen Myncke är en av de Uppsalafamiljer som börjat ta tåg i stället för flyg när de ska resa. De ser tågresandet som ett naturligt steg i att ställa om sin livsstil till ett mer klimatneutralt sådant, och hittills har deras erfarenheter varit positiva.
Samtidigt har de också varit med om att tågbyten blivit stressiga på grund av förseningar, att familjen missat en avgång helt och behövt trassla sig vidare genom Europa med regionaltåg.
– Men det är ett spännande äventyr, och man får så mycket extra, säger Rafael Myncke.
För ett par år sedan såg det ut såhär, när hela familjen Myncke anlände till Hamburg, utrustade med spel och munskydd.
När Rafael och Elliot Myncke reflekterar över sina senaste tågresor minns de Hamburgs tågstation på natten där de spelat geocache, en verklig sorts skattjakt, och tågkupéer de delat med människor de nyss mött.
– Nattågen är mysiga, och jag tycker att de brukar funka bra, säger trettonåriga Elliot och Rafael instämmer.
– Man träffar folk och så delar man en stund i sitt liv med några andra, säger han.
Förvisso tar det lång tid att resa med tåg, men i familjen har tiden också gett upphov till nya sorters samtal, både med resenärer och varandra.
– Vi har pratat en hel del om den förståelsen man får för hur saker och ting hänger ihop. Man är hela tiden en del av samhället, och inte ovanför. Den förståelsen får man när man sitter där i vagnen, människor går av och på, och landskapet utanför byts ut mot industriområden och sedan storstäder, säger Rafael Myncke.
Elliot Myncke tycker nattågen är mysiga, och systern Lovisa Myncke visar upp sin packning. Många minnen och möten har uppstått just i tågbyten, där familjen hunnit äta en måltid, spelat geocache eller kollat i någon särskild butik.
Liknande resonerar Erika Broström, som beskriver att det nästan kändes som att byta klimatzon när tåget färdades mellan Frankrike och Barcelona. Då var läkaren från Ackis på väg till en konferens om lungcancer. I sommar går tågresan istället med familjen till Abisko för fjällvandring.
– Jag tror att vi får ställa oss frågan vad semester och resor är. Behöver det nödvändigtvis vara att ta sig väldigt långt bort, eller handlar det mer om att se nya vackra platser?
Sådana har hon hittat på tågavstånd som känts hanterbara, såsom semesterön Rügen och Wien. Beroende på resmål och tidspress bokar hon nattåg för att effektivisera, eller dagtåg om resan går genom ett särskilt vackert område.
Erika Broström har åkt tåg med barn, vänner och vid jobbresor. En läsplatta är det som behövs för att roa sig, enligt henne.
Liksom familjen Myncke, är anledningen till hennes tågresande främst klimatet.
– Jag fick en smygande känsla som växte successivt, en känsla av att det faktiskt inte var rimligt att flyga, säger Erika Broström.
Och omställningen var enkel. Trots att det är lite pyssligt att boka resan, är det en rolig aktivitet. Att sedan åka tågen går oftast bra tycker hon.
Med sin tio månaders son som höll på att lära sig att gå, kunde de vanka av och an i gången mellan sätena. När ett nattåg blev försenat sov hon igenom det – och vaknade när tåget kört ikapp sträckan.
– Det är klart att man behöver vara lite flexibel, och jag planerar resorna lite annorlunda beroende på om jag åker själv eller med min familj och vänner för att det ska bli bekvämt för alla. Men på det stora hela är det inte så stor skillnad på att åka tåg i Europa, som i Sverige. Och det gör ju många ganska ofta, säger hon.
Erika Broström förstår att det kan kännas lite överväldigande de första gångerna man reser utomlands med tåg, men menar att det oftas går bra, och finns hjälp att få längs vägen om tåg skulle ställas in eller bli sena.
Både familjen Myncke och Erika Broström upplever att personer i deras omgivning ofta är positiva till att de väljer tåg, och nyfikna på hur det går till.
– Men jag upplever också att frågan kan vara lite känslig, eftersom att många tänker att de borde sluta flyga. Att ha valt bort flyg kan då få något anklagande över sig, som att jag skulle döma alla som inte gör det, säger Erika Broström.
– Men jag har ju också flugit förut, jag har ett kolsvart koldioxidsamvete bakom mig.