Kamratstödjare i skolan hindrar mobbning
Ungefär ett barn i varje skolklass träffar sällan eller aldrig vänner på fritiden. Och var fjärde elev upplever att någon i klassen mobbas. Det visar en ny rapport från Statistiska centralbyrån.
Kamratstödjare i Hjalmar Brantingsskolan. Jessica Söderberg, Hamza Samara och Erik Person.
Foto: Jörgen Hagelqvist
- Mobbning är ett stort problem. Och det är helt klart vårt intryck att en del barn är ensamma, även om det inte rör sig om en jättestor andel, säger Ida Lindman, barnombudsman i Uppsala.
Barnombudsmannen i Uppsala är en ideell förening som startades 1988 och som arbetar på uppdrag av Uppsala kommun. Utifrån siffror som Ida Lindman har tagit del av har 3 av 10 elever i Uppsala utsatts för mobbning någon gång.
- Barnen vi själva får kontakt med är ofta de värst utsatta och har mobbats en längre tid. Och ju längre tid det går innan det upptäcks desto svårare är det att stoppa det. Så skolorna måste ha ögonen öppna, säger hon.
På Brantingsskolan i Uppsala arbetar man sedan flera år tillbaka framgångsrikt mot ensamhet, mobbning och bråk. En av de drivande i arbetet är Mats Lindqvist, fritidsledare på skolan. Han konstaterar att satsningen har gett effekt, även om det ofta inte syns. För några år sedan var det mycket bråk - men det upphörde när skolan började jobba aktivt med problemet. Metoden är att varje part får berätta vad de känner och tycker för att sedan, när de är redo, träffas och gemensamt hitta en väg ur konflikten.
Dessutom är 15 elever i årskurs 9 engagerade som kamratstödjare på skolan.
- Vi går runt och tittar om någon är ensam och kollar hur det är med dem, säger Jessica Söderberg när UNT träffar tre av dem.
Kamratstödjarna ska inte ingripa mot ren mobbning, utan vara skolans ögon och fånga upp de problem som inte är så synliga. Och att vara kamrater.
- Det är viktigast att se hur någon mår, om han faktiskt vill ha kompisar men inte får några. Och att man försöker prata om varför det är så, säger Hamza Samara.
Har någon er någon gång känt att ni skulle ha behövt en kamratstödjare?
- Ja, jag hade en period i 6:an då jag var ensam och fick "nej" när jag ville vara med. Fastän jag strävade efter att få kompisar. Men man lär sig att vara sig själv när man är äldre, och när man är det då får man kompisar, säger Hamza Samara.
I SCB:s rapport framkommer att yngre barn oftare blir retade än ungdomar i högstadiet. Yngre barn upplever också oftare att de blir anklagade för saker de inte gjort. I högstadiet är det däremot vanligare att elever känner sig illa eller orättvist behandlade av sina lärare.
Resultat från rapporten
Andelen elever som inte uppnår behörighet till gymnasiet har ökat från 9 till 11 procent de senaste 10 åren.
Men det genomsnittliga betygspoäng elever får när de slutar årskurs nio har ökat från 201 poäng till 209 under samma period.
Föräldrarnas utbildningsnivå har stor inverkan på hur det går för barnen i skolan, och det är främst bland barn med eftergymnasialt utbildade föräldrar som genomsnittspoängen har ökat. Bland barn vars föräldrar har grundskola som högsta utbildning har meritvärdet sjunkit
Fyra procent av barnen träffar sällan eller aldrig vänner på fritiden.
Vart tionde barn har inte varit på vare sig bio, konsert, museum eller teater under det senaste halvåret.
En fjärdedel av de elever som påbörjade en gymnasieutbildning läsåret 2004/05 hade inte slutfört sina studier inom fyra år.
Det är en större andel bland eleverna som är födda utomlands som inte fullföljer sina studier jämfört med elever med svenskfödda föräldrar.
Källa: SCB
Andelen elever som inte uppnår behörighet till gymnasiet har ökat från 9 till 11 procent de senaste 10 åren.
Men det genomsnittliga betygspoäng elever får när de slutar årskurs nio har ökat från 201 poäng till 209 under samma period.
Föräldrarnas utbildningsnivå har stor inverkan på hur det går för barnen i skolan, och det är främst bland barn med eftergymnasialt utbildade föräldrar som genomsnittspoängen har ökat. Bland barn vars föräldrar har grundskola som högsta utbildning har meritvärdet sjunkit
Fyra procent av barnen träffar sällan eller aldrig vänner på fritiden.
Vart tionde barn har inte varit på vare sig bio, konsert, museum eller teater under det senaste halvåret.
En fjärdedel av de elever som påbörjade en gymnasieutbildning läsåret 2004/05 hade inte slutfört sina studier inom fyra år.
Det är en större andel bland eleverna som är födda utomlands som inte fullföljer sina studier jämfört med elever med svenskfödda föräldrar.
Källa: SCB
Så jobbar vi med nyheter