Kampen mot kajorna
Kajorna över Uppsala flyger inte längre i en samlad division. Viltvårdarnas skrämmande och skjutande har fått uppemot 60 000 kajor att splittras i flera läger.
Viltvårdaren Lasse Johansson i Uppsala kommun ägnar en stor del av arbetstiden åt att hitta kajor som förstör ute på åkrarna. Hagelbössan träffar ibland, men det handlar också om att skrämma och att inte ge kajorna någon ro.
Foto: Hans E Ericson
Med ett stadigt grepp om hagelbössan tar han några kliv ut på fotbollsplanen och genast börjar några kajor ana oråd. Tur är väl det, för snart säger det:
- PANG!
Och så igen:
- PANG!
Som ett dammoln far kajorna upp i skyn och försvinner oskadda ur sikte - för den här gången.
- De är lättskrämda. Numera räcker det med att de ser en komma med bilen så sticker de, säger Lasse Johansson.
Det är fullt upp för viltvårdarna i Uppsala kommun. De ägnar en stor del av arbetstiden åt att leta upp och skrämma duvor, kajor, kråkor och trutar som förstör på åkrar och tomter.
- Helst vill man undvika att skjuta rakt in i flocken. Det blir så lätt skadeskjutningar då.
Kajorna över Uppsala kan i dagsläget vara så många som 60 000, enligt viltvårdarnas beräkningar. Och någon egentlig lösning på kajor som stör eller förstör har man inte funnit. Den ljudmaskin som installerats på taket till V-dala nation i Uppsala fungerar. Kajorna skräms iväg av ljudet när de funderar på att landa i området.
Men maskinen får inte användas för ofta:
- Kajan är en intelligent fågel. Använder man skrämman för ofta så skiter dom i den. Till slut sitter dom på skrämman.
Att flera års skjutande och skrämmande gjort att flocken delats upp i flera mindre, ses som ett framsteg. Nackdelen är att fler privatpersoner nu drabbas av kajorna, men problemen är ändå mindre eftersom det är färre kajor i varje flock.
- Kajorna är i ladugårdar och äter foder, kryper in på vindar och låter så att folk inte kan sova om nätterna. Om man tittar på åkrarna ute vid Ultuna så har de ätit upp fruktansvärt mycket.
UNT: Har ni minskat antalet kajor?
- Nej (skratt), dom kan vi inte minska på. Vi skjuter inte så många. Det är bara en droppe i havet. Vår insats blir mest störningar, säger Lasse Johansson och lägger in bössan i bilen.
Hur många kajor som skjutits i sommar vill han inte berätta.
- Det kan vara stötande för djurvännerna.
FAKTA
Kaja är en art i familjen kråkfåglar. Den blir cirka 33 cm lång, är mörkt gråsvart med ljusare grå nacke och betydligt mindre än sina släktingar kråka och råka. Den är sällskaplig och håller utanför häckningstiden samman i stora flockar, som samlas på kvällarna för att övernatta tillsammans men som sprider ut sig under dagens jakt på föda. Arten håller samman i par, som speciellt under häckningstiden visar stor tillgivenhet för varandra. Den är opportunist och äter i stort sett allt som den kan komma över. Den häckar i Sverige norrut till södra Norrland, dessutom i större delen av Europa, i Nordafrika och i Asien österut till Stilla havet.
Källa: Nationalencyklopedin
Kaja är en art i familjen kråkfåglar. Den blir cirka 33 cm lång, är mörkt gråsvart med ljusare grå nacke och betydligt mindre än sina släktingar kråka och råka. Den är sällskaplig och håller utanför häckningstiden samman i stora flockar, som samlas på kvällarna för att övernatta tillsammans men som sprider ut sig under dagens jakt på föda. Arten håller samman i par, som speciellt under häckningstiden visar stor tillgivenhet för varandra. Den är opportunist och äter i stort sett allt som den kan komma över. Den häckar i Sverige norrut till södra Norrland, dessutom i större delen av Europa, i Nordafrika och i Asien österut till Stilla havet.
Källa: Nationalencyklopedin
Så jobbar vi med nyheter